Den dumma sillen stinker tillen

Äntligen freda, kan jag inte säga. Det känns inte bra. Vem är den dumma sillen? Who dat staring back at me? The old herring fool. Jag är som ett prill-skämt hela jag, så-hå-hå-hå prillig jag är, från topp till tå.

Åh, men det är bara att vänta ut dagen, som började dåligt. Jag segade mig ändå iväg på min prolle. Vem stöter jag på, om inte Limmaren. Honom fick jag eh, avfärda med hjälp av självironi-judo.

När jag passerade grusgropsparkeringen, fortfarande i beklämt sinnestillstånd, stod där ett par husvagnar, bastant bestämt inklämda. Befarar att det är början på ett migrant-läger. Det vore… trist, men inte oväntat. Misery loves company.

Okej då försöker jag ändra attityd till det positiva.

1: Ny månad, t.ex. betyder ny surfmängd; 6 fräscha giggabajt att slösurfa bort på nyhetssajter.

2: Jag fick en film jag beställde på Amazon, en bilfilm med David Carradine från 1976. Det tog bara 4 veckor att få hem den. Den är semi-värdefull för mig bara av nostalgiska skäl. Jag har ju en nostalgisk själ. Jag hade en gång en sån bil som hjälten kör i den fåniga filmen.
3: Jag lever än.

4: Idag ska jag dilla.

Dagens konstverk är en oljemålning från början av 70-talet, en konstig sak som skulle vara en slags protest mot Vietnam-kriget. Mer surrealism än en politisk kommentar dock..
 

Imorron ska jag (kanske) publicera en av dom hemskaste målningar jag gjort. Kanske den allra värsta. Tänk så vild och ohämmad jag ville vara på dän tiden.

Under tiden; Här ett helt och hållet digitalt skapat verk.. från 2006. Mest klipp o klistra, men dock ändå--µ

Dagens citat är från Leoard Cohens sång, ”Crazy to love you” från albumet Old Ideas, 2012.

Sometimes I’d head for the highway

I’m old and the mirrors don’t lie

But crazy has places to hide in

That are deeper than any goodbye

Snart är det dags att fira myndighetsbeslutet. Så här såg det ut när jag firade förra året.

Det blir väl ungefär lika festligt i år, om jag når.

Jag finns även på facebook, gilla mig där, om du kan.