söndag 28 februari 2021

Dirty Goggling

 





Note to self:

Men vad är det för mening att fortsätta skriva och bilda, att fortsätta kasta ut saker i den här smutsiga floden, en virtuell vintergatelatrin. Drunknar det här inte i meningslösskiten? Allt är sönderrunkat för länge sen. Är det inte? Men jag säger inte att det här är pärlor för svin, för vilka äro svinen egentligen? Åh, svinen vet mycket väl vilka de äro. Läppstift eller ej. Och nu har di lierat sig med delar av eliten, vilket är otäckt, för då kan verkligen de verkligt sviniga sakerna hända. Men alltså, hallå mörker, gamle vän..
Vi flyter hjälplöst hjärtlöst med i flödet. Flödet är ingen naturlag som vissa säger, vi skapar det själva, måhända omedvetet, men vi är ändå skyldiga hur liten del vi än själva har i det som flödet förstör. Och dem oss skyldiga äro. Avståndet mellan Dunder-Karlsson/Blom och Kling/Klang är mindre än jag tror. Klart mindre.









Honda-mekaniker. Not as happy as it looks. More like desperately lonely as marriage crumbles and dies.  Failed before fullfilment.


Tiden går fort. Rädslan är konstant. Snart väger jag 120 kg. Om jag tappar taget. Som social-fobiker har jag inte rätt att klaga över brist på kontakt. Som vissa andra. Jag vet inte, det här inlägget blev inte alls bra. Rörigt o deprimerande. 

Antimationen blev konstig o lite ryckig o flimrig. Men så är det väl i mitt huvud numera. Döden lurar bakom hörnet, känner jag. Kanske döden för hela det civiliserade samhället. Mobbar med våldskapital står redo att ta över, när samhällsordningen spricker i sömmarna. Och jag tror jag har hjärtproblem, så jag är inte hjärtlös, som vissa väl vill tycka. Mina smalben och fötter känns varmare än magen. Så ska det väl inte vara? Det borde väl vara tvärtom. Det kan vara ett symptom på cirkulationsproblem, tror jag, tra-la-la. Tror jag, tra-la-LAAAA!
Jag undkom covid, men dör i hjärtproblem. Så kan det gå som Kurt Vonnegut skrev i nån bok som jag inte kommer ihåg längre. Och inte nog med det. Det är mycket nu, som Stefan Sauk sa. Du vet; den Stefan Sauk om vilken Lars Noren skrev att han spelade teater stelt som en spänd muskel, hela han, vilket dock hade sina poänger i en viss pjäs.
FOTNOT till själv: Jag ska ta bort animationen från det här inlägget. Det borde kunna göras bättre. Kanske en mp4 istället. Med ljud.


fredag 19 februari 2021

Silent child




________________________________________

Det var blod i bassängen igen. Häromdan.
Blod i vatten ser dock alltid värre ut. Vid en första anblick. Särskilt ens eget.


Till-Till-Tillvarons lätta.. olidlighet.


Stats-deprimeologen säger hej. Jag är inte ensam, jag umgås mycket. (med mina tankar) om både det ena och det andra. Etwas anders, meistens.

 

"Då tänkte man i tysthet, nja det kommer nog en tid

När man får ligga kvar i bingen utan stress och strid

Och allt har sin finess och allt som sker har sin säsong

Men vem kan säga: "Jag är fri från allt som hänt en gång"?"

(Ola Magnell, Vällingklockan, 1977)


...



måndag 8 februari 2021

Olen siellä en tällä

 Polarvirveln har kollapsat, kall luft strömmar ner från nordpolen. AND the day of all the hearts is coming, to a 2-bit town near our reckless loneliness.
Blir lite sentimentell här i min öronlappsfåtölj. Jag vet inte, kanske mina synder hinner ikapp mig till slut. Hundarna hugger efter mina hälar. Det droppar blod i snön. Alltihop får plats i min plastiska hjärna, utom tolkningen. Den ligger fortfarande på en extern enhet, ogripbar utan verktyg. Jag hackade fram min infrusna bil. Annars riskerar man gliringar från grannarna. Det musta varaa sant. 



,

,
Musiktips:
Whistles the wind (Flogging Molly, 2004)
The Beast in me (Johnny Cash, 1994)
´



 


torsdag 4 februari 2021

Alta Vista, baby, har ni sett vad jag är slut?

 (Test-text 1B) Provisional Army Extracts:




Test-text 2: Pojken själv, spridd i tingen.























 

Test-text 3:

Blogger krånglar, därav kanske uppehållet. Kanske är det Blogger, kanske Chrome, kanske windows, kanske min dator (Acer Aspire 5750) kanske jag själv som gammlare o tröttare o humligare o dumligare i huvet än vanligt. Jag vet inte. Kanske har jag covid-19. NÅNTING HAR I ALLA FALL HÄNT som gör det här mödosammare o krångeligare - ÄN de va förr. Innan hypotyreos o pandemi o missnöjets långa vinter i lealös-land. 
Men:
  -Hallå, här är jag och jag skriver till dig, vem-helst du är. Ingen av oss vet vem den andre är. Jag kastar ord och diverse uttryck på dig och det mesta missar. Kanske grovt - kanske bara kant ut. Det är omöjligt för mig att bedöma den saken. Hållet är för långt.
Lars Norén är för död nu för att hjälpa oss mer.
Fa-Fa-Fail of a wreckless recruit, no less.
Min egen Lars är också död. En del säger mördad, 
En del säger att han bara gått i förväg. 
Kanske var han bara ett fragment av min egen inbillning.
TYP:
ANDERS F RÖNNBLOM:
Kom och se, förvåning lyser i mitt ansikte
När det nu kommer fram en och annan pajas
Dom som klättrar högst på stegen
Tills dom hittar sina rätta jag
Dom får applåder och beröm
Och blir hjältar för en dag

Men ingenting är tillåtet
Ingenting sånt är tillåtet,
det blir förbud
Om en munvig pajas stiger fram och börjar spela gud

Kom och se, förvåning lyser i mitt ansikte
När jag lägger en mask och låtsas spela maskerad
Jag sätter krokben på mig själv, och säger:
"Har ni sett vad jag är slut?
Jag springer vilse i en labyrint
Desorienterad, men jag hittar ut"

Men ingenting är tillåtet
Ingenting sånt är tillåtet,
det blir förbud
Om en munvig pajas ger ifrån sig små absurda ljud

Kom och se, förvåning lyser i mitt ansikte
När jag märker vad det fordras för att bli en erkänd pajas
Jag räcker inte riktigt till
Jag tror jag lever för abstrakt
Blir jag tvingad att agera
Håller jag min egen takt

Men ingenting är tillåtet
Ingenting sånt är tillåtet,
det blir förbud
Om en pajas säger "Nu vill jag va' pajas, nu vill jag va' gud"