Något tålde jag

Rückschluss:
Något tålde jag att hedras, 
men mer att skrattas åt ändå.
Vänder jag verkligen den äckliga sidan utåt?
Är jag i obestämd form?

Vändpunk, månda udda vecka.

  Måndag, udda vecka: Dags att vända underkläderna ut och in så att jag får den fräscha sidan inåt och den äckliga utåt, ungefär som med min pe-pe-personlighet. Huvudsaken är att jag själv träffs och trivs på city livs.
  Det andra har jag ändå ingen kontroll över. Till exempel Familjen, med Ångest själv, dess lillasyster Ängslan, kusin Oro, farfar Panik och broder Apati.
Och på tillfälligt besök; Kapten Bölja och Knoll och Tott.

  Men Hypotyreosen är min värsta fiende nu.

Värre än kronisk och generaliserad depp.

Värre än enskilda ångestattacker.

Jag behöver mer energi – än jag har..

***

  Till och med Ångesten är, åtminstone i jämförelse med Hypotyreosen, numera nästan en vän, faktiskt, en hederlig, rättfram, förutsägbar, men icke desto mindre en fruktansvärd motståndare. Igenkännandets glädje skall icke förringas, typ.

Ånej, det är ju du! Är du här nu igen, din jobbiga jävel? Fy fan för dig, kompis. Kan du inte vara lite mindre… du?

Mera lik din lillasyster Ängslig, liksom.

Hon är ju lite omtyckbar, hon.

...Som jag ibland/sällan besegrar på kraft, ibland med uthålllighet, ibland eh, med taktik, ibland med mental judo, där jag utnyttjar hens överlägsna tyngd och styrka och intensitet mot hen själv. 

The Pole Warrior, the Downbringer.
The Pocket Calculator.
The The.

Zen and the art of toiletgoing.(revised 3)

Captains log: Supplemental.
Part 1: Leaving well enough alone.
           Hem är bara en plats.
           För sopsamling.

Heterocephalus glaber

Homocephalus glaber

34,0! (Det går upp och ner här i livet, kompis)

Du känner väl igen Brunte, min gamla pojkvän?
(Han arbetar på SVT numera, den jäveln)

(Insert Toa-text här. Verdana stor.
Hemirojdi. Krysta. Lars Norén. Blod i bassängen.
Obekväm osamhet. Filosofiska försök.)

Part tou:
"I don't trust no man that slick back his hair
Though he may be a millionaire.
He got sticky hands and too much time"
Carson Mchone. Dram shop girl.


Teile Drei: Keine Hilfe immer jedenfalls.
Slutsatser: Det finns ingen hjälp för Hypotyreos, bara
         långsam dödsprocess.
         Det finns ingen hjälp för Spondylos, bara stillaliggning, avlastning och utsiktslös väntan på befriaren.
Det finns ingen hjälp för Depression, bara... ingenting.
Bara utländska stafett-läkare på timer. Eh,Eleftherios.
Ingen vill veta var jag köpt min "tröja". Inte ens mitt alter ego står ut med min röst. (Sayeth; shut ye up)
Nie Rettung, nie im Lebens.
Men (bild på) axelkatti finns:

Och du kommer väl ihåg korvkatten?
..

Immer etwas, liebe freunde, immer etwas.

Captains log: Supplemental.(Between the brackets, as it were).
Dexterity galore.

Eh. Det hära inlägget, var det ett sånt dånt dära inlägg som var så tungt att det föll direkt till marken utan att passera gå, så fort jag kastade upp det i cyberrymden?
Eller var det så lätt att det omärkligt svävade bort från min hand? Och löstes upp i vinden, som röken från en färdigrökt cigarett?
Eller var det precis så lagom tungt att det stannade kvar inom syn-, läs-, och berörings-avstånd?
Eller lämnade det aldrig min darrande hand utan stannade helt enkelt kvar inom mig, här, där di härliga dagrarna grott igen?

Vår käre Ergeb-Nisse har tagit time-out, men jag gissar att han (Med viss bestämdhet) skulle ha sagt:

Diese rückschlussen sind eigenbeschtimmt!

Oder so was...

Hem är inte bara en plats, Tony (3)

  Ja, och så kom November, månaden med dödsvarsel. Jag är dödstrött hela tiden, sköldkörteln är inte det skydd som namnet tycks antyda, utan tvärtom ett förstadium till den långa sömnen.

  Och vad prästen sa till rymdkaptenen, åh nej, det ger mig ingen ro.
   Jag kämpar mot frestelsen, men jag vill egentligen inte vinna. Människor som jag, vi, eh... tycker inte om att se frestelsen besegras. Den är ju vårt hopp.
,,

Rolling Stones: Laugh I nearly died.

That's rock and roll, people. None of that monotonous gabble-hiphopcrap. 

Julien Baptiste : Hem är inte bara en plats, Tony.

Leonard Cohen, On the level.

..
(men i så fall har jag aldrig haft något hem)

Daagens dikt om verkligheten

Typ; Vart e vi på väg?
Allting dör. Skogsmaffian skövlar rumänsk urskog.
Typ; Oh, daddy, proud of your planet?
Eh; Servus schwartzenheit,
Du alte sauerheite freund.
Ich habe mit dir zu reden kommen.
Noch einmal.

(...moi?!)

Prine:

If you lie like a rug

And don’t give a damn

You’re never gonna be

As happy as a clam.

(The similes song)

::