torsdag 19 februari 2026

onsdag 18 februari 2026

Kaffi mit käse; ja ja; das ist gut genug.

  Var det  längesen jag publicerade nåt. Men inte länge sen jag skrev nåt. Jag vet inte, det är alldeles för mycket metaforer i luften. Som surrande o irriterande drönare, potentiellt dödliga. Men liken är ändå fler än dagens liknelser. Jag känner liksom "come back to us, Barbara Lewis Hare Krishna Beuregard." Jag bekämpar håglöst mina svagheter med gymnastik, styrketräning, karate o teater. Det är många långa arbetspass, men goda kamrater. Vintern är hård, men isen bär, försöker jag symboliskt inbilla mig. Inget ont som inte för nåt gott med sig, som jag så skämtsamt försöker illustrera. Det är en svår balansgång mellan fåniga o banala sarkasmer o subtila ironier. Vilket skulle bevisas, kumpel.
  Är det verkligen jag som sine bracis ambulare här. Jag menar: Ambulare necesse est, bracas gerere non necesse est.  Slog det mig idag. Este vere ego, typ. Jag låter den frågan hänga i luften så länge. Så länge den hänger i luften har jag hopp om svar. Jag försöker att inte lyssna efter dunsen när den faller ner på marken. (Det går väl... så där)
  (Nya friska tag: -Det var en läsare/tittare (kein kumpel von mir) som skrev till mig o frågade om jag var medveten om att det finns en bild av en vagina i en av mina filmer. Ja ba: VA!?
Vilken film kan det vara. Kan det vara en bild av min egen vag. (typ: ångest) . Men det var nog ett skämt. Frågan är: på vems bekostnad. Frågan är om det var mitt eget skämt. Jag får väl tröska igenom materialet. (Nån gång).. Eh! Nu slår det mig att det skulle kunna vara en läsar-reaktion på att jag skrev "sine bracis ambulare". O varför "råkade" jag skriva just det. Just dom orden. Det får jag nog aldrig veta. O vill kanske inte veta. Bättre göra än veta, baby.)
Stjärna punkt stjärna.  
So; you're telling me there IS a chance? Baby.





(-In this time and space continuum, hum-hum)

fredag 23 januari 2026

Assume this, periscolaire, ma chere...

 Jag antar, tror jag, att jag, i alla fulla fall, föll över till andra sidan av års-strecket. Så att jag nu, helt utan egen förskyllan, befinner mig i det "nya" året 2026.
(Åh; men det var sprillans nytt bara en kort stund. Året åldras snabbt. Har det redan passerat bäst-före-datum.)
Men, eh en råkade väl snubbla till, häpp! Nytt år. Så hur känns det, copain. Hur känns det. Rätt tveksamt. Som att vara inne på okänt område, o fråga sig själv; vad är det för regler som gäller här, egentligen. Har jag gjort en åsna av både mig o dig. Är jag då alltid äldre än året, så att säga. Om än aldrig så lite. Evighet; vart tog du vägen..
  Nytt för i år: Lyckades faktiskt laga min slappa backspegel, den som Långa Farbrorn knäckte. Dock är det skruvning i plast. I åldrad plast. En smäll till, så är det köört. Han är dock föörlåten, det kan inte vara så lätt att i trånga utrymmen ha full kontroll över såå låånga leemmar. Jag menar: jag har det inte alltid heller så lätt, trots min nätta lekamen, baby. Och ännu värre är det ju med min större andliga lekamen. Där krockar klumpiga jag hela tiden.  Jag har ärr som bevisar det. Ärr, kumpel! Ärr. Gränsöverskridande ärr. Slagfälts-ärr. På fler ställen än ett.
Är jag en elefant i en porslinsbutik. Var jag mig i världen än vänder så har jag ändan bak. Den sticker ut. Som på Jesus åsna.






Men du: Förvänta dig det oväntade innan det oväntade förväntar dig.
Eller ord med samma betydelse. Som de föregående.



torsdag 15 januari 2026

Lite gladare för fan, om jag får be.










 

Lite gladare om jag får be,

Sven Olof Sandberg sjunger Jules Sylvain. (50-tal)

(Transkriberad text)

Genom livet gör vi inte alltid resan
i så kallad första klass kupe
Men om någon gång ni råkar stå på näsan
ska ni inte fästa er er vid det   
Nej, vad som händer, så lev på hoppet
och visa tänder och håll dig oppe
Om sura miner du omkring dig träffar på
som fotografen säg som så:
Lite gladare om jag får be
Lite gladare så skall du se
att såsom (flock?) du passar bättre absolut
efter något gott som gjorts förut
Det är lönande att ta det lätt
och förskönande på alla sätt
Om hjärtat rymmer små bekymmer då och då
Så strunt i det:
Lite gladare om jag får be
Livet ger oss ofta ganska hårda slängar
Konsten är att kunna ge igen
Lyckan är nog inte bara att ha pengar
Gott humör är bättre. gamle vän..
Vi  hum-hum-satsen, ja det är givet
Det goda skrattet förlänger livet.
När du är ilsken ställ dig framför din trymå  (Stor väggspegel)
Och till dig själv säg högt som så:
Lite gladare om jag får be
Lite gladare så ska du se
Att du blir mycket mera nöjd med vad du gör
Livet får en ljusare kulör
Ha ett leende o bara sjung
Sånt beteende, det gör dig ung
Om hjärtat rymmer små bekymmer då och då
Så strunt i det:
Lite gladare om jag får be
Tänk om alla människor ville dra på munnen
Lite mer än de i regel gör,
skulle sorgen oftare bli övervunnen
Var o en bli säkert en charmör
Med hopp och kärlek det tänder gracen
Och i teatern och biografen,
i rikdagshusen och i alla hum-hum små ??
Så höj din röst i megafon:
Lite gladare om jag får be!
Lite gladare så skall du se,
Att du som förut vinglat både hit o dit
får på livet friskare aptit
Glädjespridare båd natt o dag
Lite vidare, vill bara ha
Om hjärtat rymmer små bekymmer då och då
Så strunt i det:  Lite gladare om jag får be!

[Och hur!)


lördag 10 januari 2026

Nerför gatan


  

 Ja, o jag, som en slags Lucky Larue, gick nerför gatan, mot ödet o vårdcentralen på andra sidan ån. Jag hade hand i ficka, o tänkte på dig. Jag skadar ingen,  inte en enda. Det visade sig vara douleur reguliare, encore une fois. Mais, it will resolve itself, like the saying of the man who shat in sink. Det funkar som helbrägdagörelse ibland. Och det frågas av sig själv; Surabaya Johnny, du alter kumpel, warum bist Du so roh und warum bin Ich so früh, hier. En fråga är ingen fråga om du redan vet svaret. Jag har ännu inte klivit över sprickan mellan 2025 o 2026. Men jag måste skynda mig, innan sprickan blir för stor för mina små korta krokiga ben. Danger, Will Robinson, danger. Ta stöd så att du inte känner dig ensam. (Note to self)
  


onsdag 7 januari 2026

Nytt år. men inget gott, kompis.

 Men inget nytt o inget gott under solen på den här planeten. Vi gör väl som svenske kungen: vänder blad o går vidare. Det kom en snökanon. Jag suckade o skottade fram både min egen o grannens bil. Tacklöst.
Stjärna punkt stjärna, typ.
  O sedan glömde jag minnas nåt mer. Paus i realtid. Va?






















NTS: You elected a clown, now enjoy the circus, if you still can. That...

tillägg: YNF 3,  en babblande fascist-clown, vem hade trott att den kombinationen ens skulle vara möjlig. Ingen utom småbarn.



onsdag 31 december 2025

Sterile gauze balls, baby. HNY.FTW,

avslutat.. bloggningsarbete. det blev inte bätte än så här. Kanske synd på så rara ärtor, skulle en kunna säga. Men det skulle man kunna säga om det mesta här världen, o det sägs också ofta. Överhuvudtaget, på fler sätt än ett.

 The tooth story. Typ tooth, tooth, toothsie, goodbye. 
Kaffe utan grädde. Knäcke utan ost. Liv utan mening. Bil utan tårar.
(La, ici, et partout)...point etoile point. point
Ingen gillar storkäftade personer, utom tandläkare.
Okej. Men vem kunde tro att en tandläkare skulle säga åt mig att inte gapa såå mycket...Men det hände. Å jag skrattade lite inombords. Är jag en duktig patient, eller? Ganska så.




























insert:

Is she a murderer,,*.*