Heisenbergs osäkerhetsprincip revisited

Idag var det lite bu-bu-busväder, men inte stoppade det mig. Jag är en allvädersmänniska, men jag föredrar ju vinter, för då går det skydda sig bättre från giftiga blickstick genom att använda fler och tjockare lager av skyddande/kamouflerande  klädsel. Ju varmare och torrare det är desto svårare blir det att skydda/kamouflera sig. Rustning, harnesk, skottsäkra västar etc. Det allra bästa vore att kunna använda integralhjälm så fort en går ut. Nä; busväder är diebus-väder. Hey, all aboard the die-bus.

Starkt solsken är annars inte så illa, för då går det att använda långskärmad keps och stora solglasögon samtidigt, utan att väcka misstänksamhet. Det finns ett monster i alla människor. Det gäller att inte väcka det monstrets vrede, för då riskerar det sig illa blivet.

En dag som den här fylls ju alltid skärmarna av (manliga) talking heads som även om dom inte har nån nyhet överhuvudtaget, så får dom ändå full frihet att fylla upp sändningstid med att bara skitviktigt stå och rabbla upp floskel efter floskel och spekulera och anta saker med sina allra mest pretentiösa och allvarliga expert-mansplainiga ansiktsuttryck. Tröttsamt, det.

Men:

Under askan glimmar glöden

I all vilsenhet

finns vägar bort från döden

I alla nederlag

finns hopp för bittra öden

(Från Ulf Lundells ”Under askan” album ”Längre inåt landet" -1980. Uffepuffe, som en ju inte får citera för då riskerar man ett argt brev från hans advokater om upphovsrätt, men va fan. Man vill ju att det ska finnas hopp för bittra öden. Det är vackert skrivet)

^**^

Dagens, kanske veckans, låt är Kjell Höglunds “Maggi har en Macintosh” från albumet “Inkognito” från 1995. Melodin är så jävla smittande.

Maggi har en macintosh och jag har köpt en synth. 

Är inte det en oslagbar, perfekt kombination?

PS:

Dagens analysmetod är CG Jung och hans arketyp/komplex. Här är ett enkelt schema på krångliga tankar.  Jung är en sån där systematisk jävel, var system verkar jättebra och lovande vid en första titt, men så fort en försöker dyka in i det så upptäcker en snart att en är insnärjd och fastlåst och nedsjunken i dy. Genombrottet kommer aldrig. Iaf för mig. Dock kan den delen med arketyper vara ett användbart, om än grov-klumpigt verktyg.

Och apropå psykologi eller psykolali kanske, så är här en bild jag tecknade under en av mina perioder på psykatrisk klinik, typ så.
 
 

Aja, dagens gamla ordspråk, en absolut favorit:

Alltfort vuren, hellre bliven.
Captains logg, supplemental:

Warp drive malfunctional. Impuls drive only for the time beeing.
Agent B202 suspended. HBTQ-problem on cargo-deck 6b.