Diebus horribilis: Easy come

torsdag 9 februari 2017

Easy come – easy gå

2017 02 09

Fasteda ida igen! Nä, nu varannan dag. Om jag int slösar bort kroppsfett, så slösar jag inte bort penninga heller. Ämnesomsättning jag vill mena.

Jag är mig själv närmast. Försigkommen och efterbliven på samma gång. Jag föddes med dubbla själar. Och dom har sannerligen bråkat med varann genom åren, dom jävlarna. Ibland har den ena varit illa slagen och medvetslös i långa perioder, men vägrats dö. Så en har väl rätt att vara lite tjock om kroppen när den trots allt ska rymma dubbla själar.

Gick utan vikter idag. Lättfotad först, men den känslan varade bara fem minuter, sen var allt som vanligt. Så tenderar det nu en gång att vara här i livet.

Well, easy come, easy gå. Life and all that.

Väderläget ser ut så här över norra Europa. Ingen is i Bottenviken och ganska lite snö på marken..Kall arktis-luft sveper ner, men den sveps bort inom en vecka ser det ut som om det kommer att bli i alla fulla fall antar jag.

Och jag var alldeles för varmt klädd i dag. Termometern sa minus 8 och det gjorde mig alldeles för försiktig. Men på vintern det är ju lättare att reglera temperaturen genom att öppna klädseln. Än på den förbannade sommarn. Att kunna vandra fritt över stelfrusna åkrar, när en slipper pulsa i snö tycker jag om. En viss frihetskänsla det ger. Yodå.

Staden skymtar i fjärran. Städer gör sig bäst på håll. *** Hade tänkt baka igår för det va länge sen, men luften gick ju ur mig efter allt skrivande o motionerande o sånt dånt dära. Däckad. Pyspunka.
Och idag kunde jag inte baka för det är ju fastedag. Jag får hålla om mig. Hårt, hårt.

***

Dagens musik: It’s only money, med Willie Nelson och Merle Haggard från 2015. Tung, tung country med tunga gamla snubbar. Den ene av dom död nu. *****

Eh, dagens konst:

En 9-årings tjuvteckningar på hemkunskapen:
::