*
En liten tid vi leva
här,
Med mycken möda och
stort besvär.
**
Grymma våldsdåd kommer tätt nu. Kanske har mörkret börjat strömma ut i världen.
Grymma våldsdåd kommer tätt nu. Kanske har mörkret börjat strömma ut i världen.
***
Min hälsa har lagt en
våt hästfilt över min kreativitet den senaste tiden.
I förrgår när jag var
ute på en försiktig vandring, så böjde jag mig ner för att knyta skosnöret och
när jag reste mig upp så blev jag plötsligt så yr att jag ramlade omkull. Då
blev jag lite rädd och tänkte att så här kan vi inte ha det. Tänk om jag
svimmar och blir liggande på marken som ett brottsoffer. Jag avbröt promenaden
och skyndade hem.
I fredags svullnade
fötterna upp, det var också otäckt. Det gjorde inte ont, men det såg ju inte
vackert ut. Dock gick svullnaden ner nästa dag.
Nästan normal fot. Glömde att ta bild på svullen. Men det kommer nog fler tillfällen är jag rädd.
Jag törs inte googla på
symptomet för då riskerar jag att få veta att det är ett tecken på stroke eller
allvarliga cirkulationsrubbningar eller högt blodtryck eller nåt annat
livshotande.
Jag trivs inte när det är uppemot 30 grader
varmt, som det varit nu ett litet tag. Det är väl åldern. Det blir extra svårt
att sova.
****
On the bright side;
köpte Lars Winnerbäcks nya album, Granit och morän. Och det blev inte en
besvikelse. Hans bästa album sen Daugava. Han var på väg åt Kent-hållet förut,
men nu är han lite tillbaka i en tyngre, lugnare och renare stil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar