Oh, a comrade, that's good.

Jaha, en dag till har gått. Vi har ramlat ett hack närmare döden. Klick.

Hur många hack har vi? Kan vi karva ut nåra fler?

Nåväl; Ännu en huvudvärksdag. Det är inte så farligt på förmiddan men mot kvällen blir det jobbigt. Måste höra med vårdcentralen snart, kanske redan nästa vecka.

Det här är väl inlägg 91. Börjar bli en lång rad (av tirader)
Det är åtminstone en rejäl övning i prosakonstruktion, om inte annat.

**

Fick ett tips om en läsvärd författare igår. Maja Lundgren. Och när jag gogglade på henne, fann jag att Lars Norén kallat Björn Ranelid en Kalle- Anka-författare. Det tyckte jag var en rätt kul liknelse. Båda två har ju liksom en överdriven uppfattning om sin egen, eh skicklighet. Ranelid och Kalle Anka, alltså.

***

Jag tog mod till mig och tog isär min laptop och monterade min nya två-kärniga cpu, och puh, den funkade. Det blev en märkbar förbättring. Så pass att det går att titta på streamad tv via nätet. Inte för att jag använder den funktionen, men det är alltid kul att veta att en kan om en vill.

Så väl värd sina 90 kr. Min livskvalite, haha, förbättrad, åtminstone i princip. I verkliga veka livet är förbättringen knappt märkbar. Ska jag erkänna.

Hursomhelst kan jag skära ett jack i kolven för framgångar. Jag har lyckats med nånting. Jag kan ”än”. Jag har kunskaper. Jag vet nånting. Jag är någon.

Eller som profeten Skojten sade:

”Och så plötsligt, så la sig dagen över oss,

det var som att komma in i en …… mjölsäck!

så ljust blev det.”

****
När jag var ute på min extra-långa vandring i morse, så var det två polisbilar och en polismotorcykel som  sakta rullade omkring och tycktes leta efter nån. Tack och lov var dom inte intresserade av mig. I min ungdoms Stockholm brukade visst folk säga ”Bängen trålar”.

Jag brukar vid såna här tillfällen, surprise, associera till en gammal låt.

Här Eric Burdon and the Animals, Hotel Hell, från albumet Winds of Change, 1967.

In the dark I hear a siren

It screams across the night

Someone else is in trouble

I am not the only one,

Klockrent liksom,

*****

Apropå Mors lilla olle i gårdagens inlägg; Det låter rätt roligt med en ord för ord översättning.

Typ:

Mother’s little Olle in the forrest went

Roses on cheek and sunshine in eyes

Small lips blue from blueberries

”If I only would not have to walk here all alone…”

Grunt-grunt , who walks there?

The bushes breaks, seems like a dog

Shaggy fur, but Olle is happy

”Oh, a comrade, that’s good, how do you do?”

*****

Heart of stone, 

Head in hand.

Love, Lynx----------------------------------------------------------------------------