2016 08 17
*
Fysiskt sett har jag inte känt mig så här pigg på månader, sen halsflussattacken började. Igår klättrade jag både mördarbacken och grusgropsbacken utan större problem. Det verkar ju som om tillfrisknandet från kräksjukan också ledde till befrielse från den envisa halsflussen, vilket inte direkt förefaller logiskt kanske, men ändå. Jag protesterar ju inte. Jag tycker ändå inte att kroppen hjälper mig att leva. Det borde den göra.
**
Igår tog jag också en tur med bilen för att fylla på luft i hjulen. Två av dem pyser lite. Sen cruisade jag lite i centrum innan jag fyllde på matförrådet. Hade en idé om att mecka med dörrlåset, men den energin fanns bara inte. Men det fanns energi till att baka bröd på ettemidda. I köket är det ju ingen som ser mig.
Dom tre senaste baken har varit misslyckade och jag började inbilla mig att jag tappat min bak-mojo. Så det var lite back till basic och ett försök till att gå in i zen-läge i bakningshantverket. Och resultatet blev hyfsat. I still got it.
*
Fysiskt sett har jag inte känt mig så här pigg på månader, sen halsflussattacken började. Igår klättrade jag både mördarbacken och grusgropsbacken utan större problem. Det verkar ju som om tillfrisknandet från kräksjukan också ledde till befrielse från den envisa halsflussen, vilket inte direkt förefaller logiskt kanske, men ändå. Jag protesterar ju inte. Jag tycker ändå inte att kroppen hjälper mig att leva. Det borde den göra.
**
Igår tog jag också en tur med bilen för att fylla på luft i hjulen. Två av dem pyser lite. Sen cruisade jag lite i centrum innan jag fyllde på matförrådet. Hade en idé om att mecka med dörrlåset, men den energin fanns bara inte. Men det fanns energi till att baka bröd på ettemidda. I köket är det ju ingen som ser mig.
Dom tre senaste baken har varit misslyckade och jag började inbilla mig att jag tappat min bak-mojo. Så det var lite back till basic och ett försök till att gå in i zen-läge i bakningshantverket. Och resultatet blev hyfsat. I still got it.
Hade både lingon och russin i degen. Aja.
***
Idag var det förutspått att det skulle regna hela förmiddan och jag förberedde mig på en blöt runda. Men det duggade bara lite lätt och jag blev lite lätt besviken..
Utsikt från kullens topp
****
Tiggare kan inte vara väljare och det är dom inte heller. Idag tragglar jag mig igenom en fastedag. Utan större entusiasm, ska jag tillägga. Jag fick en saftig yrselattack när jag låg i soffan, men eftersom jag redan låg så kunde jag ju inte ramla och slå mig, så det var ju bra. Men å andra sidan är det väl ett dåligt tecken att bli yr när en ligger ner. Så det blir väl plus minus noll i just det noll-summe-spelet. Sen tänkte jag lite på adjektivism, det som är fy för den lede, och tänkte att kanske nya tidens verbism faktiskt är värre. Ungefär som den vidriga existentialismens elitism och svaghetsförakt.
Jag som kan besegra en mördarbacke, skulle jag vara svag? (Fast ibland blir jag ju orolig över att hjärtat ska ge upp när jag nått backens topp.) Men sämre sätt att dö finns ju. Och bättre. Ring, klocka, ring. En ängel tappar sina vingar. Ett spöke tonar bort. Ett sandslott försvinner i vågorna. Golfströmmen upphör snart, sanna mina ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar