Say kids, what time is it?

Inledning: 
Just som jag hade läst klart P O Enquists "Ett annat liv" så kom beskedet om hans död. Visserligen 85 bast, men nog kändes det som om han hade mycket kvar att skriva när han rycktes bort från skrivbordet.

I min lilla exklusiva litteratur-grupp, The Pieni Mukavuus Academy, brukar vi (på vårt så skämtsamma sätt) referera till P O Enquist som "Poängkvisten" eftersom han gör bra poänger..

Själv har jag redan gjort det lilla av värde som jag var menad att kunna göra. No less and certainly no more. 
Efter mig blir det inget hål i...verkligheten. 
Mö-mö-mörkret slukar upp mig som ett gruskorn som faller i havet.

Avhandling:
Vid varje given tidpunkt är jag bara cirka 7 mirta från döden. De e lite obekvämt nära. Det.
Men å andra sidan; Vem av oss är inte bara ett kort-kort ögonblick ifrån ett oturligt fall på huvudet och döden. 

Avslutning:

Avdelning: ”Weed-out de sickies”.

Man kan tro att det är digerdöden…

Nu skriker företagen efter skattepengar.

Nyss skrek man sig blå av för höga skatter.

Hög skatt= staten kan ha penga-buffert.

Låg skatt= du får klara dig själv i kris. Och företag som inte lönar sig ska ju inte hållas under armarna av skattebetalarna. Nä, fri konkurrens håller näringslivet friskt, dåliga företag försvinner.

Bra företag växer. Bra människor frodas. Dåliga människor svälter ihjäl. Eller skjuter varandra.

Eh, dags för plan-ekonomi...

Hello Darwin my old friend, I’ve come to talk with you again.

But you saw me coming, did you not, knitwit?

To every ’flu turn turn turn, there is a season.

And a time to every purpose, under heaven

A time to be born, a time to die

A time to plant, a time to reap

A time to kill, a time to heal

A time to laugh, a time to weep

(Pete Seeger?)

(Say kids, what time is it now?  It's Howdy-Doody-Time!)

..This message from The Valley of The Unconcerned was brought to you by me, myself and I. The Tiresome Trio.

Aber fast (Inlägg pågår fortf)

Åh nej; det här komplicerade inlägget är på väg att dö! Jag planerade ju filmer o animationer o  spekulationer o musik o massor med inbillade efterrätter, men jag tappade styrfart, stakade inläggsbåten iland o klev upp på fast mark o gick menlöst in i skogen o sen hittade jag inte tillbaka till båten. Sånt händer. Det är svårt att jobba utan uppmuntran, tack så mycket. Det blir mitt mörka alter ego nr 3 som bestämmer då. Och hen säger: "Tungur livur".

The Aber Fast Story:
[Insert text "Död i mossa"]
Däggdjurens anfader: Den äggläggande musen...




[Insert text: "Acceptabel exponering"]

Vidr 3 miljoner bekräftade infektioner är en sak säker. Covid-19 är här för att stanna. Det försvinner aldrig. Det blir en säsongsbetingad sak. Experter erkänner redan denna verklighet och modellerar den framöver.

[Insert text: "Hot säkrat"]

[Insert text:"Brunte bestiger, del 2"

Min pojkvän Brunte i ett ögonblick av exstas.

[Insert sound: "Hästgnägg"]

[Insert text: "Slöseriet sprider sig"]

Allmänt hierarkiskt:

[Insert text: "Den allmänna hierarkins problem i dagens samhälle"]
Och..kommentera.
Oh no; Don't get me started!

Från De Obryddas Dal. Del 2

The tractor-story

Här i De Obryddas Dal; En bonde tror på framtiden och plöjer obrydd sin snustorra vårjord. Att karantänlediga och väl distanserade människor ute på ångestpromenader blir insvepta i dödens dammoln, vad bryr sig väl en vind om förbud...

Och plommonträden blomma i högan sky. Men ingen kunna plocka dessa plommon, de sitta alltför högt. Men det göra icke så mycket, råkar undertecknad veta, ty dessa plommon äro sura, nästan beska. Om räven säger surt så har hen ibland alldeles rätt.

.

.

Die lebe habe Mich vorbeigeschossen.

‘So genau. ‘So, bisher; alles in ordnung..

Meine ganze Liebe is nicht tot, aber fast.

Immer noch doch; 

I mache kein klein Drama daraus...

Ich habe keine Platte zum Wegwerfe...

Från De Obryddas Dal: Del 1.

Everything is cool

Everything's okay

Why just before last Christmas

My baby went away

Across the sea to an island

While the bridges brightly burn

So far away from my land

The valley of the unconcerned

I was walking down the road, man

Just looking at my shoes

When God sent me an angel

Just to chase away my blues

I saw a hundred thousand blackbirds

Just flying thru the sky

And they seemed to form a teardrop

From a black haired angel's eye

That tear fell all around me

And it washed my sins away

Now everything is cool

Everything's okay

Everything is cool

Everything's okay

Why just before last Christmas

My baby went away

And I find it real surprising

For myself to hear me say

That everything is cool

Everything's okay

Everything is cool

Everything's okay

Why just before last Christmas

My baby went away

En bild från De Obryddas Dal.  Eh, jag blev lite yr o föll nästan kull mitt i filmandet. Jag blev plötsligt ett varande, mitt i alla låtanden. Helt obrydd av andras varanden.

Jag är en resande i korta varanden. Eller också är jag varande i korta resanden,  det förefaller vid närmare eftertanke mer troligt. Min värld har ju krympt.

Min temperatur är stadigt låg, cirka 36,5 på dan.

Min syresättning är 98. Inga större lungproblem således. Kunde dock varit bättre. Dock är min oximeter en billig kinesisk manick.

Oh, human heart, hollow is thy name.

And how low, is thy game.

How low, darkness, my old friend.

It's come down to you again.

Gör någonting

::I 
   Ernst och Tutta Rolf: Gör någonting, 1930

En uppmaning så god som någon. 

:: II

En replik från en film: "These temples will not stand." Jag minns repliken, men inte filmen. Var det Coronakrisen och hotet om civilisationens undergång som påminde mig om repliken? Det kan ha varit Game of Thrones eller Sagan om ringen eller Star Trek eller någon biblisk storfilm. Eller mest troligt från min största inspirationskälla: Inbillningen.

::III

Eh; apropå flydda dagar (1930) och den bortflyende framtiden: Jag använder upp alla mina timmar till liten eller ingen nytta alls. Men konstigt egentligen, hur timmarna ändå går åt. Och dom kommer aldrig åter. Vi blir tilldelade våra engångsdagar som vi aningslöst använder en gång och sen kastar bort, blint, över axeln bara. Thank you Sir, can I have another?.

En dag får du plötsligt svaret: "Sorry, no more days for you!"

Och du ba: "Say whaaat!?"

::IV

Ett annat replikskifte från en film 

(eller från en inbillningsdröm):

"I think I'm going to die"

"No, you're not going to die. I know"

"Why not?"

"Because you're already dead."

"Are you dead, too"?

"We are all born dead, we just haven't noticed it yet."

::V

En omaka kaf-fe kopp: Svenne Rubins, 1990.

Från flydda dagar. När det fanns John Silvers utan filter, karaffer utan propp och omaka kaffekoppar.

..(Typ: Pieni mukavuus) 
Hälsningar från de one-room-episode of me life.
Där små saker blir ett slags tröst-ballonger i tillvaron. Du vet; 
"The temporary beauty of any precious thing."
Like life. Almost a life-like life.

Ba-ba-bara för att jag kan

::

Hey-hey we're the monkees, people say  we monkey around. But we're to busy singing, to pull anybody down.
..

Virus finns bara för att det kan. Det förökar sig bara för att det kan.

Vi människor har heller ingen anledning att finnas. Att föröka sig är ingen ...giltig anledning/ursäkt.

Vi kan finnas, därför finns vi. 

Vi kan utrota talrika livsformer, inklusive vår egen, därför gör vi det, vi kan ödelägga en hel planet, därför gör vi det.

Det finns ingen högre, ädel mening med vår existens.

Vi, den skrytsamma mänskligheten, med all vår destruktiva teknologi och våra komplicerade filosofiska politiska efterhandskonstruktioner, är blott och bart ett elakt virus i universum. 

Åh, vid vår läst vi bliva borde. Vi har verkligen ingenting att skryta över, som art. Som versatila individer, ja. Ars longa, vita brevis. But the bastards are grinding us down-down. Vi lägger medvetet proverbialt grus i vårt proverbiala mjöl. Vissa kallar det fake news...

Men:

I förbrödelsens förödelse:

  Den som sig i leken ger,

Den får leken tåla.

Den som ej vill leka mer

 Den får sitta i sin håla.

...lonesome galore, comes to the fore.

------------------------------------------------------

Påsken kom sent i år:
,

,

Kompakt så det förslog.
Så hälften kunde vart nog.
(Och var det ju också)
.

.

Påskmiddag. Egenbakat vörtbröd och egengriljerad skinka från i julas. Se så futtigt och menlöst det ser ut. Man är det man gör. Eller är det tvärtom? 

..

Och fresh meat tastes better than frozen, says Giggerota, The Wicked.

...

En trädskalle i Magiska Skogen.

,Ett kattskrälle med ett leende i mungipan.

..

  ,,
--///~

John Prine's soul went through the ceiling..

  Och John Prine dog. 
Också den meningen fick en punkt till slut.

  Men: That's the way the world goes round; 
     You'll be up one day and the next you're down.

  Här uppstod ett hål i min värld som ingenting kan fylla. Ett svart hål i mörkret. Och en tändsticka kan dölja en sol om den är tillräckligt nära ögat. 

..

:

:

Please Don't Bury Me

John Prine

Woke up this morning

Put on my slippers

Walked in the kitchen

And died

And oh, what a feeling!

When my soul

Went through the ceiling

And on up into heaven, I did ride

When I got there, they did say

John, it happened this way

You slipped upon the floor

And hit your head

And all the angels say

Just before you passed away

That these were the very last words

That you said:

Please don't bury me

Down in that cold, cold ground

No, I’d rather have 'em cut me up

And pass me all around

Throw my brain in a hurricane

And the blind can have my eyes

And the deaf can take both of my ears

If they don't mind the size

Give my stomach to Milwaukee

If they run out of beer

Put my socks in a cedar box

Just to get 'em out of here

Venus De Milo can have my arms

Look out! I've got your nose

Sell my heart to the junk man

And give my love to Rose

But please don't bury me

Down in that cold, cold ground

I’d rather have 'em cut me up

And pass me all around

Throw my brain in a hurricane

The blind can have my eyes

And the deaf can take both of my ears

If they don't mind the size, oh man!

Give my feet to the footloose

Careless, fancy free

And give my knees to the needy

Don't pull that stuff on me

Hand me down my walking cane

It’s a sin to tell a lie

Send my mouth way down south

And kiss my ass goodbye

But, please don't bury me

Down in that cold, cold ground

I’d rather have 'em cut me up

And pass me all around

Throw my brain in a hurricane

and the blind can have my eyes

And the deaf can take both of my ears

If they don't mind the size, that's right...

Tecken på avslappning

Volvo-motor

SAAB-front.

Tecken på vår:
Den ludna backsippans grova skönhet.

.

.

SLUTET AV SIDAN NÄRMAR SIG. 
NÄRMARE GUD TILL DIG, TYP.

Suomi-brottning

Exempel från en finsk förknippning.
(Brottning under beroendebroarna)

Tallissa - ei tarvitse - kalliista hevosista.

(I stallet -lönar sig inte- dyra hästar.)

Nauraa paras - nauraa yksin.

Mutta se on pieni mukavuus, haha.

Där fick jag allt till det, kompis. "Pieni mukavuusss..."
Var får jag allt ifrån? Kanske hämtar jag det från framtiden, kanske från det förflutna. Inte från nuet.

Dimman följer mig var jag går
Och var jag står.
Och predikatet ser alltid snyggast ut när det står längst bak och sätter punkt. En emfasisk punkt.
Jag lär mig Yoda-grammatik. 
Yodagrammatik jag mig lär.

Invänta trafikflöde (inlägget pågår...)

Inläggsarbete påbörjat...Invänta trafikflöde, tack.

Jag sliter med frågan, men saaaknar energin att skriva färdigt det här inlägget. Det är väl både den generaliserade depressionen o hypotyreosen som lägger sordi på kreativiteten. Inte för jag inbillar mig att det jag skriver har nån som helst betydelse, för någon nu levande eller odöd person, det är väl mer på den personliga nivån, eller strax under den, som det har betydelse, kanske inte vad eller hur jag skriver utan bara att jag skriver. Överhuvud taget. Att jag lever o observerar o noterar. Att jag alls...allt.

Nej, förresten vänta, nog inbillar jag mig. Det måste jag ju. Ingen annan gör det åt mig, mutta mitä.
Mitään hyvää ei voi tulla tästä. Tu-tu-tulla tästä.

Sinä tiedäät. Kyllä-kyllä.Sometimes däät is däät.

.

.

April - April. Årets April, ingen skrattande sak.

Immer noch es Winter ist, Mutti sagt..

Immer noch wir mit Socken und Schuhen gehen müssen. 
Und die müsse auch.
Immer noch doch.

Förr: Maskeringsförbud.
Nu: Maskeringstvång.
Invänta trafikflöde, förtrösta ej du lilla hop.

Förslag på på musik: 
1: The interview, Tonio K. (Från album Yugoslavia.)
Och 2: en snutt av Warburton Mission, Ulf Lundell, (Män utan kvinnor 97)

Rapport från Jämmerdalen. Del 2.

Inläggsarbete pågår: Ett proverbialt moln i arbetsbyxor.

"Others find pleasure in things I despise."
..
--Jeden Tag in langen Hosen gehen...
..

Skiss 1D
Aja. Nånting kommer väl här så småningom. Har jag väl tagit fan i båten är det väl bäst att ro fanskapet i land, så fort jag bara jag kan. Det är aldrig hälsosamt att dela bräcklig farkost med djävulen. Man kan lätt tappa sitt....libido. (det)..
   Du har väl hört talas om hen som försökte dränka sina sorger, bara för att upptäcka att dom kunde simma. Simma mycket bättre än hen.

En flock söker sin immunitet:
En varg söker sin flock. En levande söker sin död.

En frisk söker sin sjukdom. Sin sjukdomstillhörighet.

En befriad söker sin ofrihet. Skulden söker sina axlar.

Väl född så vill det (skulden/viruset) leva. Att leva är att slå in på dödens väg. Eller på icke-livets väg.  Med ryggsäcken full av förfädernas misstag.

Månn bättre att misströsta redan i rutschkanan.
Typ: Rien de bon ne peut en résulter. Rien de bon, mon ami, rien.

”Det här är en så pass smittsam sjukdom att över hälften av Sveriges befolkning kommer att bli smittade innan april månads utgång. Därefter kommer smittspridningen inte att upphöra, men den kommer att gå något långsammare så att cirka två tredjedelar kommer att vara smittade i slutet av maj månad, säger han.”

Tom Britton, professor i matematisk statistik.. 2020 04 01.

Men, som alltid; Nauraa paras -nauraa yksin.
Ibland går det inte vara glad, fastän man vill.

Nu varnas det för ozonhål över arktis! Just det problemet har vi inte hört talas om sen 80-talet.
 Å ja ba: Åh nej! Inte det  OCKSÅ.

  Nä, jag minns när jag var pojke. Då var allting hälften så svårt. 
Nina Hagen, Wenn Ich eine Junge wär:

..

::Wenn ich ein Junge wär

Das wäre wunderschön

Dann könnt' ich jeden Tag

In langen Hosen geh'n

Und käm' ich abends spät nach Haus

Macht mir kein Schwanz ein Drama d'raus

Das wäre halb so schwer

Wenn ich ein Junge wär'

Nur wenn Tino, Tino, Tino mich küsst

Und wenn Tino, Tino lieb zu mir ist

Fällt bei Tino, Tino, Tino mir ein

Eine kleine Piccolina, Bambina, si-sina Signorina zu sein

Ist wunderbar

Wenn ich ein Junge wär'

Mit einem Motorrad

Dann wäre ich bekannt

Bald in der ganzen Stadt

Ich trau mir zu im Fussballverein

Ein guter Mittelstürmer zu sein

So wär' es ungefähr

Wenn ich ein Junge wär'

Wenn ich ein Junge wär'

Dann wüsste ich so gut

Was so ein junger Boy

Aus lauter Liebe tut

Ich würde in die Schwulen-Szene geh'n

Und sexy Boys den Kopf verdreh'n

Ich hätt' genug Verkehr

Wenn ich ein Junge wär'