Kräksjuk

2016 07 29

De e visst ingen ände på krämporna nu.

Igår drabbades jag av kräksjuka. Magknipen var väldigt jobbiga.  Dom kom och dom gick. Jag spydde och hade diarré. Och inte nog med det; jag fick också urinvägsinfektion. Det var som om basiluskerna upptäckte att: Hej! Har ni sett! Urinvägen är obevakad, där kan vi smita in och ta för oss.

Ett tag där var jag tvungen att sitta på toaletten med en hink framför mig, så jag var beredd på ohejdat sprut både fram och bak.

Den första spyan var ljusröd så jag tänkte; Ånej, brustet magsår!

Danger, Will Robinson, danger! Men det visade sig ju vara hallon/blåbärssoppan jag åt till frukost.

Dessutom råkade jag i mitt febriga darriga tillstånd spilla vatten på min laptop, och datorn dog. Men (med spyhinken redo bredvid stolen), plockade jag isär Extensan och torkade upp vattnet och blåste torrt med hårtorken. Och till slut hoppade datorn igång igen. Puh. Hårddisken hade drabbats av det plötsliga avbrottet, men det gick lyckligtvis att köra en systemåterställning.

Jag drack 4 liter vatten under dagen för att skölja ur bakterierna i urinblåsan, så det var ju ett himla urinerande. Men det verkar ha funkat, idag svider det bara lite..

Och mot kvällningen tonade den hemska magknipen ner.

In sickness and in stealth.

Idag fredag har jag frusit hela dagen. Trots 22 grader. Jag tänkte faktiskt ta en kort promenad, eftersom jag kände mig bättre, men när jag kom ut i solen och det var 22 grader varmt och jag frös som en hund och kände mig ostadig på benen, då tänkte jag att; Så här kan vi inte ha det, tänk om jag svimmar av rätt och slätt. Så jag gick in och la mig igen. Under ett tjockt täcke, men jag frös och huttrade ohjälpligt ändå.

Senare tog jag ändå bilen till affären för jag behövde magsjukmat och lite medicin.

Ja, så kan det slumpa sig i den svenska jämmerdalen. Jag är jävligt trött på att vara sjuk, sjuk och sjuk. Är jag slut som artist?

Dolda tags:

Även om jag snart tar livet av mig vill jag väl att jag de sista dagarna inte ska plågas av fysiska krämpor, till råga på allt. Måttet e redan rågat, ju.

Hallå. Kan du höra mig, kan du höra mig nu.

Ofredanden

2016 07 27 Oknapsus

”Wednesday's hump day, hump day's Wednesday

Over the hump, the week's half-gone”

(JJ Cale, Friday)

  Allmäntillståndet något bättre, hoppas jag. Svårt att avgöra.  Skönt i alla fall med dagstempratur på under 24. När jag kom hem från min timmes-långa vandring, jag är inte alltför sjuk ändå, så läste jag Dean Koontz ”Fånga natten”, som hade en del tankeväckande inslag som rörde tidsresor i ”sidled”. Dvs att röra sig i parallella världar. Jag tänkte på det där med lodjurets timme.

Som av en tanke hade jag med mig min lilla rosa katt som jag fotade på några ställen. Och det gjorde jag i den här tiden, inte i framtiden eller i ett eller flera parallella universum.

  På kvällen läste jag i nyheterna att en man gripits efter att ha ofredat ett par kvinnor i mitt vanliga promenadområde. Först tänkte jag det måste vara "min" blottare, men sen läste jag att den gripne var i 30 – 35 årsåldern, så det utesluter blottaren. Han måste ju vara minst 70.

Dessa ofredanden hände drygt fem timmar efter min vandring. Så där missade jag lite action. Men en kan ju inte låta bli att bli lite skakad och undra över hur en själv hade hanterat att bli ofredad. Troligen hade jag väl dragit kniv. Kanske var det en Zarnecki Incursion av något slag.

In for a Penny? Or a Penny in for me.

  

Apati

*

En liten tid vi leva här,

Med mycken möda och stort besvär.

**
Grymma våldsdåd kommer tätt nu. Kanske har mörkret börjat strömma ut i världen.

***

Min hälsa har lagt en våt hästfilt över min kreativitet den senaste tiden.

I förrgår när jag var ute på en försiktig vandring, så böjde jag mig ner för att knyta skosnöret och när jag reste mig upp så blev jag plötsligt så yr att jag ramlade omkull. Då blev jag lite rädd och tänkte att så här kan vi inte ha det. Tänk om jag svimmar och blir liggande på marken som ett brottsoffer. Jag avbröt promenaden och skyndade hem.

I fredags svullnade fötterna upp, det var också otäckt. Det gjorde inte ont, men det såg ju inte vackert ut. Dock gick svullnaden ner nästa dag. 

Nästan normal fot. Glömde att ta bild på svullen. Men det kommer nog fler tillfällen är jag rädd.

Jag törs inte googla på symptomet för då riskerar jag att få veta att det är ett tecken på stroke eller allvarliga cirkulationsrubbningar eller högt blodtryck eller nåt annat livshotande.

  Jag trivs inte när det är uppemot 30 grader varmt, som det varit nu ett litet tag. Det är väl åldern. Det blir extra svårt att sova.

****

On the bright side; köpte Lars Winnerbäcks nya album, Granit och morän. Och det blev inte en besvikelse. Hans bästa album sen Daugava. Han var på väg åt Kent-hållet förut, men nu är han lite tillbaka i en tyngre, lugnare och renare stil.

 

Korvkatt: Nej till modern fotboll.

 

Katten hämtar sin korv. Jag blev också sugen på en hederlig gammeldags korv med bröd. Men inte idag.

Jag har nu haft halsfluss i mer än två månader. Det är som om vi utkämpar ett utdraget skyttegravskrig där ingen av oss vinner. Huvudvärken är väldigt tröttande och dämpande. Det kan inte vara bra för vävnaderna att vara svullna så länge, men vad göra? Tugga noga, små bitar, skölja ner med vatten eller kaffe, det funkar ju, än så länge.
  Igår vilade jag från promenaden, men idag tog jag en halvsvettig runda. Dagarna är nu jobbigt soliga, men det funkar ju. En vänjer sig. På en lyktstolpe satt en text-etikett klistrad. Först syntes bara inledningen, ”NEJ TILL DEN MODERNA” och jag tänkte att skulle handla om invandring på nåt sätt. Och kanske det gör det på nåt kryptiskt sätt, men det sista ordet var ”fotbollen”.  Det gick ju inte att låta bli att fundera lite över vad den moderna fotbollen är för något och vad det är som är fel på den. För marknadsanpassad, kanske. Död åt nyliberalismen.

  20 minuter senare passerade jag ett vackert brunnslock.

  Det ser ju ut som om det vore från början av förra seklet, men så gammalt kan det väl inte vara.

***

  Lite senare stötte jag på blottaren igen: (arme sate)

  Så hittills: Katt, korv, modern fotboll, brunnslock, blottare. Vart är världen på väg? Till adjektivism? Nej, fy för den lede, fortfarande. Världen behöver mer knapsu.

****

  Nä-hä-här jag kom till reservatets parkering var husvagnarna borta och jag skäms inte (kanske lite) att känna en viss lättnad och befrielse att kunna gå som en vill. Bajslukten hängde dock kvar. En ska inte ropa hej. Snart kommer väl nästa gäng.

  Uppe på kullen fanns lite goda hallon, naturen är lite snäll ibland.

    

Men allt som är fast, smälter till luft, påstod Karl Marx. Och fibrer i magen skapar onekligen gaser av fast föda. En människa går i sin förgänglighet, till slut, åt.

*****

VARGARNAS VÄRLD

Text och musik: Kjell Höglund

Album: Pandoras Ask -2006

Har du tittat under sängen

har du snokat i garderoben

har du kollat om det sitter någon på taket?

Har du skaffat hemligt nummer

har du ordnat din reträtt

är du säker på att slipsen sitter rätt?

Har du fixat alla detaljer vad beträffar din hädanfärd?

Du vet väl att vi lever i vargarnas värld!

Vargarnas värld!

Här gäller att döda och dödas

här gäller att dö eller födas

här är det hårda bud

Vargarnas värld

här har den starkaste rätt

han får äta sej mätt

dom vassaste tänderna vinner

sanningen blöder och brinner

i vargarnas värld

Vem vågar vara barmhärtig

vem vågar sänka sitt svärd

vem kan förmå sej att hjälpa en sate som lider?

Vem törs sträcka ut handen

vem törs säja förlåt

vem är modig nog att brista i gråt?

Har du stoppat sju sorters blommor under din huvudgärd

du vet väl att vi lever i vargarnas värld

Vargarnas värld!

Gråt över meningslösheten

gråt över brutaliteten

gråt över Gud som är död

Vargarnas värld

blås på mitt sår är du snäll

vi reser redan ikväll

skynda dej, kanske vi hinner

skönheten blöder och brinner

i vargarnas värld

Vargarnas värld!

Här gäller att döda och dödas

här gäller att dö eller födas

här är det hårda bud

Vargarnas värld

här har den starkaste rätt

han får äta sej mätt

dom vassaste tänderna vinner

det goda blöder och brinner

i vargarnas värld

Dolda tags:

Även om jag snart tar livet av mig vill jag väl att jag de sista dagarna inte ska plågas av fysiska krämpor, till råga på allt. Måttet e redan rågat, ju.

Hallå. Kan du höra mig, kan du höra mig nu.

7 of 9

Intermissions, transmissions

Lördag

  *
  Eh, vaknade till nyheter om (ett försök till) militärkupp i Turkiet. Men var det det? Det skulle kunna vara ett försök av Erdogan att stärka sin egen personliga makt genom att rensa ut meningsmotståndare inom militären.

Håller världen på att kollapsa till barbari och isolationism? Demokratin förtvinar när våldet dyrkas och härskar.
    

**
  Eh, den här bloggen blev inte vad jag trodde, tror jag.  Jag har för mig att jag tänkte mig färre, men längre inlägg. Säkert hade jag tänkt mig bättre inlägg också, om jag tänker efter. Men en är ju ingen fanatiker, saker ändras. Det sker en interaktion av någon sort. Det är inte så att en bara spyr ur sig …. saker från det inre. Sakerna får ett eget liv som sen påverkar både hur en ser på det utspydda och vad man spyr ur sig nästa gång. De e ett evigt ’kretslopp’ förutom att de ej e evigt i sann bemärkelse. Det här är anteckningar för intresseklubben.

Jag blev förvånad när jag upptäckte prestationsångest i det här projektet. Att det plågade mig att inte leverera varje dag. Men sen tänkte jag på Kjell Höglunds vackra sång ”Kapitel 2”.

”Jag följer mitt hjärtas slag, det är lugnast så. Jag börjar på kapitel 2”

***

****

Myschteriet.

 

Dolda tags:

Även om jag snart tar livet av mig vill jag väl att jag de sista dagarna inte ska plågas av fysiska krämpor, till råga på allt. Måttet e redan rågat, ju.

Hallå. Kan du höra mig, kan du höra mig nu.

Terror i Nice

2016 07 15

*

  Vaknade till nyheterna om en ny terrorattack i Frankrike. 84 döda när en man körde en lastbil in i en folksamling som firade Frankrikes nationaldag i går kväll den 14 juli på strandpromenaden i Nice. Obegripligt hänsynslöst. Efter oss syndafloden.

 

**

  Men äntligen fredag kanske. Vackert gråmulet väder. 18 grader. Fastan över, inte 100% strikt denna gång, kanske börjar jag tappa greppet. Eller kanske börjar greppet tappa mig.
  Kanske är halsen lite bättre. Ömheten har flyttat från vänster sida till höger. Immer etwas. Kände mig i alla fall lite piggare på min promenad. Det var tacksam folktomt. Jag hittade lite fler smultron:

 

Och jag hittade trevliga färgkombinationer och ljus och skuggor på kullen:

***

  Jag skärpte sen till mig på eftermiddan och tog en tur med bilen och såg mig omkring i verkligheten. Jag behövde lite påfyllning i skafferiet också, egentligen bara Lätta, men vem fan köper bara Lätta när en nu gör sig så mycket besvär att ta sig ut och förbruka fossilt bränsle och alltihop.

****

  Igår såg jag en personlig fransk dokumentär om Brigitte Bardot. Den var intressant därför att filmaren så rörande försökte hålla isär sin beundran av BB och insikten av det faktum att BB numera är, ska vi säga, besvärande högerreaktionär.
  Här en snygg BB-look.

 Jag har försökt få till den looken med hårband o hår, men jag är förstås för grov och för gammal. Alldeles för mycket för.

 Dolda tags:

Även om jag snart tar livet av mig vill jag väl att jag de sista dagarna inte ska plågas av fysiska krämpor, till råga på allt. Måttet e redan rågat, ju.

Hallå. Kan du höra mig, kan du höra mig nu.