Diebus horribilis: Look busy, buddy

tisdag 3 maj 2016

Look busy, buddy

*
Å på mårrånån (ågår dårå) tåg jåg ån lång råndå. 1 timme och 45 minuter, förbi det befriade området, upp på kullen, där jag kontemplerade etapp två av mastbestigningen.

Skuggbild..kontemplation.

Jag kom på ett annat, lättare, sätt att inleda klättringen förbi den stora skyddsplåt som ska hindra obehöriga. Som alla klättrare vet, så är det ju bäst om att bara flytta en hand eller fot åt gången, för att alltid ha 3 säkra punkter. Men ibland så tvingas en ju liksom satsa för att nå nästa grepp och att missa det greppet skulle innebära ett fall. Just det ögonblicket, när du byter grepp utan att vara ”säkrad” är ju en kick när man lyckas.. Men samtidigt är det en tillfredställande känsla att komma på en säker lösning på svårt klätteravsnitt, så att säga.

Just den här ”filosofin” går ju även att tillämpa i vanliga livet. Att alltid sträva efter att vara säkrad på 3 punkter innan en byter grepp.

På hemvägen passerade jag förbi stenraden, där en okänd sten-kamrat hade lyckats med en 6-stenars. Vajert! Kudos. Namaste.

Väl hemma så åt jag en god och närande lunch (not).

Och drog nytta av det varma soliga vädret igår och ägnade ett par timmar åt bilvård. Tyvärr med en viss baksmälla av kotglidning, för ryggen gillar ju inte att jag sitter på huk några längre stunder. Men jag lyckades fixa dörrlåset, laga en list som lossnat från stötfångaren, motortvätt inför besiktningen, rostskydd av vissa utsatta områden och lite annat smått och gott.

(Visdomar för dom invigda)

***

Låg sen och vilade ryggen resten av dan. Lägenheten är en himla röra, himla nedslående. Men nu är projektet med digitaliseringen av målningarna klart. Likaså projektet med dörrlåsreparationen. Så nu kan det liksom löna sig att städa. Bit för bit.

Apropå den pretentiösa klätterfilosofin nyss så fångade jag en visdom från ett tv-program. Bit för bit går det att hitta verktyg att hantera problemen i livet, haha.(Men en måste vara snabb och alert.)