Schadenfreude, Teil Acht: Guten Tag.

För att parafrazera den store trubaduren Ola Magnell:

Bloggen vrenskas.

Jag var nån en gång. Nån sa nåt till mig nån gång. Det betydde nåt. Vad var det?

Tiden går, och vi med den. Jag kommer inte mera. Jag går.

I spegeln ser jag min egen rygg, numera.

En rygg, som nu redan traskat en bra bit in årets sjätte månad.

Maj var rekordvarm och rekordtorr. Inte en droppe regn på 5 veckor nu. Eh, svettiga prollisar, men jag står ut. Sandaler av plast.

Jag fyller mina analoga anteckningsblock med mina kråkor, men det mesta är ju oanvändbart. Som vanligt. Men maskineriet har sitt eget liv. Det producerar och producerar medan mitt inre barn badar, men kastas ut med vattnet.

..
Liberalerna säger: Ingen ska behöva dö ensam.
Men deras politik kastar ut barnet med det privatiserade badvattnet.

****

..

Ulf Lundell överraskade alla med ett nytt trippelalbum. Det är ett rejält stycke musik, alla 27 låtarna är avskalade akustiska inspelningar. Gitarr, munspel och sång. Jag lyssnar och lyssnar och häpnar lite grann i munnen. Alla sånger är kraftfulla och intressanta. Det skulle kunna vara hans bästa album nånsin. Men det verkar passera obemärkt.

**///~ 

Själv är jag full av spleen och leda, som en dikt av Baudelaire, du vet.

.. 

En annan som har överraskat mig är den envise, envetne, egensinnige gamla rockhjälten Anders F Rönnblom, som fortsätter att komma ut med album efter album. Alla är intressanta och kreativa. Om den fanns nån rättvisa här i världen skulle AFR vara jättestor. Han sätter ihop massor av låtar med egna unika melodiösa melodier och intressanta och roliga och berörande texter, fortfarande. En speciell favorit är albumet "Underground, Vol 1, Renoverat paradis", från 2007. Redan när man läser titlarna förstår man att här finns det nånting alldeles speciellt. Det är snyggt och elegant arrangerat och producerat och fullt av en särskilt sorts poesi.

 Men kanske är vi bara några få som älskar detta, vi F-heads.

.. 

Bild från gårdagens nationaldagsprolle. Få folk ute på morron. Det var oroväckande ensamt i spåret.

-------