fredag 30 december 2016

Sankta simplicitas, kompis...



2016 12 30
  Åh, Åhret rinner ut. Men var tar det vägen? Vart, vars? Tänk på alla år som gått. Även om vissa år inte innehåller så mycket… eh substans, så måste det hela ta upp nån plats nånstans.  
  Åh, alla åhr som gått, tillsammans måste det ju bli en hel samling. I vilken form det nu än lagras.
  Själv åker jag fortfarande plåg-tåg. Sittplats reserverad tills vidare. Jag håller mig i stillhet. När jag väl hittar en ställning som inte gör ont, så stannar jag kvar i den så länge jag bara kan. Defensiv position. Nå, nog vill jag tro att det känns en smula bättre idag.
  Det blåser idag. Varmluften väller in från Norge. I farter upp till 12 m/s.
 Åh, min gamla rustning rostar i ett hörn. Jag knackar på den ibland. Det skramlar ihåligt. Plåtarna glappar. Min moderna skyddsväst av NCIS-typ hänger tungt på en galge av kraftigt trä. En mössa av ringbrynjetyp och skyddsglasögon och stålhätteskor fullbordar utstyrseln. För den moderna riddarinnan, i tiden.
(Are you knighted?)
**
  Jag bläddrade i gamla almanackor och stötte på dessa sidor:
 
Där kan man läsa hur jag, som det ser ut, utan större problem klarade en 7-dagars fasta. Samtidigt som jag verkar ha varit lite i farten hela tiden. Och då ska man tänka på att mina fastor på den tiden var riktiga brutalfastor, enbart kaffe o vatten.  Knappast hälsosamma..
 Men kunde jag då så kan jag väl nu, kan jag tänka. Jag ska pröva i januari och se om jag klarar det, så här dryga 30 åååår äldre. Aja, självplågeri kan man tycka. Självskadebeteende kan man misstänka. Men det finns ju så många sätt att roa sig på, som en invecklad människa. Eller en enkel själ omgiven av en invecklande människa.
   Ja, ja, ja, just det; när jag nu på ålderns vinter tänker tillbaka, så har jag ju inte utvecklats mycket. Snarare alltså invecklats in i mig själv ännu mera.
  The Fundamental things apply.
***
  Jag mindes en gammal favorit från sent 70-tal; 
Tonio K.
Här en tight låt från albumet Notes from a lost civilisation, 1988.



Children’s crusade

she was someone's favorite daughter

he was someone's only son

they were raised up in a country
where anything could be done


they were raised up for the future
they were protected from the past

then set free with no direction

in a world that was changing so fast




it was a children's crusade

it was an innocent mistake



it was the foolish dream of children

it was the childish dream of fools

who had drifted to a new world

a wild world without rules

and they mistook it for the new eden

and they danced beneath the moon

while a war raged all around them

it would rage within them so soon

and it stripped them of their costumes

and it stripped them of their youth

left them standing there defenseless

thinking bad was good, wrong was right

and lies were the truth



it was a children's crusade

it was an innocent mistake


 
----------------------
Eh: Min senaste animation. Smooooooth….

Hubba-hubba-hubba.

 

**********************************
**///~
,,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar