De falter ego ramblings, Del 1.

  Vem är min essentiella aminosyster?  

Am I amiable? Not so much, thank you very…

Mitt amikabla falter ego, som är remarkabelt ami-kapabel.

Jag pratar med mig själv som om jag vore.. Lill-Bob Sepp.

Eh, nä, Jag räcker inte riktigt till, jag tror jag lever för abstrakt.

  Ibland, kompis, ibland är det ju som om jag inte vore helt ensam i samtliga multiversum. Som om jag inte själv hittat på alltihop, inklusive Einstein o big bang/big crunch. Crunchy crumbs from the rich man's table, as it were.

Men det är något tjuv o rackarspel med verkligheten. Den är poststämplad i Yxkroken.

Varför i all världen hittar jag bara bevis på att världen är som jag redan tror att den är? Kolesterol till exempel. Kolenheter o allt det där.  Allt kommer hela tiden tillbaka till att tiden är en självmotsägelse som inte kan existera. O därmed inte materia. O därmed är aliens o esp inte konstigare än nåt annat. För logiken har kraschat o förfibrats, strängteorierna ormar sig genom abstrakta tanketarmar o samlar på sig pick o plack på sin förnuftsvidriga resa. Kanske finns bara energi, vilken är oförstörbar, i det stora hela. Utan tid, utan materia, utan kropp, utan hopp, bara e-e-en imaginär a-a-avatar, i ett av oändligt oändliga matrixar. Skogar utan träd.

  Åh, söker jag mening o sammanhang o samband när sanningen är ett simpelt dansband, the Knickedicks? Lyssna på musiken o dansa i takt, det gör minst ont. Se bara upp för kulturprofilerna. Kulturkufarna, Kulturkukarna med sina riks-fekalier.

  Läs inte det här om du är mig kär

 då blir du som jag; pekuniär.

Producera o leverera (bajs) oförstörbar energi in o ut. Nollsumma. Alltid denna nollsumma.  Fast förgäves söka vi balans. Balansen kan vi bara hitta om vi hittar ett sätt att låta balansen hitta sig själv utan aktiv medveten påverkan utifrån, ty när vi försöker ingripa, då stelnar vi till o faller. Det gäller kroppen lika väl som själen, eftersom själen har konstruerat en imaginär kropp, som är odödlig oförstörbar, evig o superelastisk. Evig i den meningen att tiden inte finns, inte evig i den meningen att tiden är oändlig, vilket dock både i slutändan o början är en o samma sak.

  Men jag räcker inte riktigt till, jag tror jag lever för abstrakt.
Min egen teori-sträng har två ändar som aldrig riktigt mötas. Just som jag tror att jag kan få ihop ändarna till en evighetsmaskin så tar det tvärstopp. Det som förut verkat så elastiskt o vibrerande blir plötslig stelt o hårt. Vid en viss tidpunkt.

Ah, den tidlösa skönheten o förbannelsen.

  Men om det nu är jag som hittat på allting, varför hittade jag då på allt det här?

  Det verkar ju onödigt komplicerat. Sanningen är som så ofta inte en matematisk formel utan en enigmatisk ekvation.
  Men var nånstans gick jaget fel?
Jag såg ett talande tv-huvud, som försökte förklara varför tidsresor framåt är omöjliga, men tidsresor bakåt är fullt möjliga.
Det var nång-lång-ting djupt filosofiskt o kvantfysiskt om att om du befinner dig högt upp i ett stort träd kan du alltid enkelt söka dig tillbaka till roten. Minsta motståndets lag; neråt, neråt, minsta kurvornas väg, så att säga. Men om du står vid roten o försöker söka dig upp till ett visst löv nånstans uppe i trädet så är det ju praktiskt taget omöjligt att välja rätt förgrening hela vägen upp till just det lövet.

Dagens retsticka:

Jan Guillou skrev en rolig krönika om att Handelshögskolan inte är nåt annat än en propaganda-apparat för kapitalismen. (Länk)
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/xRo8dp/handelshogskolan-ar-svarslaget-bedrageri

Nä, sätt stopp för de hänsynslösa profitörerna. Åtminstone de allra värsta, du vet dom där 68 rikaste personerna i världen, dom som får plats i en vanlig buss. Dom som har mer pengar än världens tre och en halv miljard fattigaste, samtidigt som dom obekymrat tycker att dom är guds gåva till den fattiga delen av mänskligheten för att dom ju får smulor som ramlar ner från deras lyxbord.
.. August Strindberg slog redan 1880 fast vad ekonomi är: ”En vetenskap uppfunnen av över­klassen för att beröva underklassen frukterna av dess arbete.”

--------------------------------------

En film från min bodycam häromdagen, jag möter galning som skriker något mot min rygg.

----------------------------------------------------------------------------------------------------
Kom och se, förvåning lyser i mitt ansikte..