Pepsi o prinsessbakelse.
Men du vet; pieni mukavuus är också mukavuss.
Som Olrog skrev: "Lyckans tårta lyser giftigt grön."
Och jag minns dagen när jag skulle på audition. Vilken ängslan det var. Jag provkörde vägen dit 2 dagar innan, för att vara säker på att jag skulle hitta rätt och komma fram i tid. Med tanke på betydelsen av dagen.. Det var en hjärtklappningsfärd som tog en dryg timme. Enkel väg.
Och jag minns efteråt, när jag på hemvägen, sprudlande av lycka och ångest, hälsade på hos en släkting, där ingen gladde sig, o ingen frågade nånting. Jag fick i princip en våt filt över mitt humör på denna viktiga dag. Och jag: tänkte nog i stillhet att det kommer nog en tid, där jag får ligga kvar i bingen utan stress o strid. Och sen tänkte jag:
Har den tiden kommit nu. Varför är jag då inte nöjd.
Som i Olrogs vackra visa..:
Å Lyckans Tårta lyser giftigt grön
Bullfest, bullfest hela da´n
Slå på stort det har vi alltid gjort
så det är bullfest, bullfest hela da´n..
Sofflocken locka, pocka och dra
Magra och tjocka, vi ska ha det bra, ja
Klappa takten alla bagarbarn
Bullfest, bullfest hela da´n
Vetemjöl från livets grottekvarn
Bullfest, bullfest hela da´n
Vi är alla glada bagarbarn
Bullfest, bullfest hela da´n
Slå på stort det har vi alltid gjort
så det är bullfest, bullfest hela da´n!
Ja då var det så inte en bullfest, tänkte jag.
Och det har det aldrig varit. Kanske dog relationen
där och då. Kanske tidigare, vid interventionen.
Kanske vid födseln. Kanske vid den ohejdade vanan.
Eller rättare sagt den ohejdade ensamheten. Som lade
sig i lager efter lager runt mitt hjärta, som brosk, eller
floskler, eller cancer, eller förkalkningar.
Eller upprepningar. Och som vi vet:
Upprepningar urholkar själen...
Även på oss bagarbarn i livet. Vi som sitter på handlarns
trapp med vår tappade papperslapp. (Väl eller illa skriven).
The magic of of Phil Ochs.
Some sort of sex. Perplex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar