..
Utan itsemurra-tankar. Blott en dag. Går sönder bit för bit. Fysiskt o psykiskt. Spanar förgäves mot horisonten. Ingen dager synes än. Men stjärnorna på himlen, di blänka. Och det är mulet. Kulet. Illa vulet. Kiitos kysymästä, olen kunnossa. Minä itse. Kirjoitan itselleni. Aj aj jippie.
Så här nånting dårå..
Så går en dag än från vår tid
och kommer icke mer,
och än en natt med Herrens frid
till jorden sänkes ner.
2.
Men du förbliver den du var,
o Herre, full av nåd,
och våra nätter, våra dar
du tecknat i ditt råd.
3.
Trygg i din vård jag lämnar mig
när solen från oss flyr.
Med glädje skall jag prisa dig
när dagen åter gryr.
4. Men om den stilla dödens bud
i denna natt jag hör,
det är min tröst, att din, o Gud,
jag lever och jag dör.
(Christoph Friedrich Neander)
Utmätt eller ej; är det är den enda jag har.
**///¨
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar