Det "här" är ingen dagbok från en verklighet. Det är poetik med benefits. Det är poo-easy.. Det är inte utan det, det är med. Kanske finns här ett testosteron-inducerat testamente, skrivet på en papperslapp. Och är det(ta) väl eller illa skrivet. (?) Av ett barfotabarn. I livet. Eh, en servett-skiss, inget mer. Men absolut inget mindre.
Ett laxativ, för den som snörper ihop anus. O låtsas som ingenting. När nu berg sjunken o djup stån upp.
O en väg bereds. Det skola bliva lätt att komma till ....ingenting. Så gott som något.
Hello daaarkness me old friend. I have come to talk to you again. In Verdana. Me favourite font..for future reference. referendum. Will me jury ever come back.
Wait.for.it.
Ingenting och allting är varandras närmaste och fjärmaste grannar. Men det borde finnas en genväg. Finns det en lärdom i detta. Och i så fall; vad är den. Att alla lärdomar är fåniga fördomar som tjänar oss illa i jakten på den illusoriske Godot. I väntan på ofrånkomliga efterdomen. Som när allt är sagt o skrivet lämnar en sur doft efter sig. Som sockrat bajs ungefär. Och, men ifall jag skickar mina futila insikter till en annan värld, ungefär som när Strindberg skickade pengar med barnen till Finland, kommer dessa att bekräfta det som bara antyds i förordet. Vilket som ryktesvis står i min profil här till höger. I enlighet med min menighet. Jag är full av oenigheter. Eller oegentligheter. Vem e ja. Och vad vill jag egentligen mena.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar