2017 06 14
.
.
Den danske Tollundsmannen, som
hängdes i ett flätat läderrep för 2600 år sen, han ligger fortfarande och
håller sig för skratt, väl bevarad som det brukar heta. Och vi kan bara hå-hå-hålla
med.
…
.
Och den här bilden hoppade upp ur
skärmen. Foppa, med sina intensiva, seriösa vargögon säger att :”DET GÖR ONT I
SJÄLEN!” Jag trodde ju genast att det
handlade om en personlig tragedi, eller ett stort samhällsproblem. Men jag vet
fortfarande inte vad det handlar om eftersom en ser ordet ”travsport” i början
av texten. Då slutar en ju omedelbart att läsa och klickar vidare.
Trav är ju ingen sport, det är ett
organiserat djur och människoplågeri vari kriminella härjar och styr och
tvättar sina svarta pengar.
Men å andra sidan, kanske är det
just detta som Foppa vill göra oss uppmärksamma på. Det får jag nog aldrig reda
på. Du känner väl mig.
*****
Jag besökte i måndags en inaffektiv
byggnad i glas och betong, ett skrytbygge, kallt, hårt och ovälkommnande. Denna gång kom jag bara
tillfälligtvis i affekt och uppöverlevde besöket
som ganz gut. Det var ytterligare ett måste som jag kunde pricka av i min jobbigt-jobbigt-jobbigt-lista. Ett annat obehagligt måste som jag kunde pricka av; var ett besök för att lämna blodprov för sköldkörtelkontrollen, bara ett halvår för sent. Ja, inte ”för sent” för sent, men jag har ju väntat alldeles för länge. Så nu vill jag ju raskt ha ett positivt besked.
som ganz gut. Det var ytterligare ett måste som jag kunde pricka av i min jobbigt-jobbigt-jobbigt-lista. Ett annat obehagligt måste som jag kunde pricka av; var ett besök för att lämna blodprov för sköldkörtelkontrollen, bara ett halvår för sent. Ja, inte ”för sent” för sent, men jag har ju väntat alldeles för länge. Så nu vill jag ju raskt ha ett positivt besked.
****
Lyssnar på Joan Baez från 1972:
.
.
Lyssnar i dagarna på en lite
bortglömd skiva med Joan Baez från 1972. Här sjunger hon extra fantastiskt och
känsligt. Jag blev överraskad av skönheten.
****
.
.****
.
Utan att vara ”forskare”, tycker jag personligen
att det lutar åt att verkligheten är endimensionell, fast parallell, och/men vår
egna projektioner, i form av hologram, de är så övertygande att vi forskar på
hologrammens synvillor så som om om om de vore verkliga. Detta leder oss ingenvart
snabbt, tror jag. I korta klarsynta ögonblick när den grumliga dimman
tillfälligtvis lättar från min utsiktspunkt, min utpost i världen.
Hallå!
Tänk på mig nån enstaka gång är du snäll!
Är du snäll?
Hallå!
Tänk på mig nån enstaka gång är du snäll!
Är du snäll?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar