Jag antar, tror jag, att jag, i alla fulla fall, föll över till andra sidan av års-strecket. Så att jag nu, helt utan egen förskyllan, befinner mig i det "nya" året 2026.
(Åh; men det var sprillans nytt bara en kort stund. Året åldras snabbt. Har det redan passerat bäst-före-datum.)
Men, eh en råkade väl snubbla till, häpp! Nytt år. Så hur känns det, copain. Hur känns det. Rätt tveksamt. Som att vara inne på okänt område, o fråga sig själv; vad är det för regler som gäller här, egentligen. Har jag gjort en åsna av både mig o dig. Är jag då alltid äldre än året, så att säga. Om än aldrig så lite. Evighet; vart tog du vägen..
Nytt för i år: Lyckades faktiskt laga min slappa backspegel, den som Långa Farbrorn knäckte. Dock är det skruvning i plast. I åldrad plast. En smäll till, så är det köört. Han är dock föörlåten, det kan inte vara så lätt att i trånga utrymmen ha full kontroll över såå låånga leemmar. Jag menar: jag har det inte alltid heller så lätt, trots min nätta lekamen, baby. Och ännu värre är det ju med min större andliga lekamen. Där krockar klumpiga jag hela tiden. Jag har ärr som bevisar det. Ärr, kumpel! Ärr. Gränsöverskridande ärr. Slagfälts-ärr. På fler ställen än ett.
Men du: Förvänta dig det oväntade innan det oväntade förväntar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar