Exhaustings II:De collaps-pics 3

Ja, och det här hände. Plötsligt. 3 dagar efter en godkänd besiktning. Katalysatorn ramlade i backen.

Fö-fö-för att komma hem utan att avgasröret släpade i marken, vilket ger ett fruktansvärt oljud, särskilt ihop med brölet från odämpade avgaser, så krööp jag in under bilen, iförd bästa ut-å-handla-outfiten,

och fäste upp röret med gamla packremmar..

 Jag kom ända hem utan att remmarna brann upp av di heta avegaserna. Anxiety Ave Maria, typ.

Eh, efter några dagar i kollaps, jag tål inte mycket numera, med hypotyreosen o en kroppstemperatur på runt 35 grader och alltihopa inklusive det andra, så monterade jag ihop de två delarna med en kraftig muff som jag råkade ha på lager. Kanske inte vackert, men det blev tätt. I still got it. Men nog är jag väl alldeles för gammal för att ligga och krypa på asfalten och jämka ihop rostiga avgasrör. Eller så uppenbarligen inte. Vilket skulle bevisas av sig/mig själv via ett halvcirkelresonemang. Jag har ju ingen att skryta för, IRL, så jag skryter oförblommerat här på den här obskyra bloggen i stället. Typ:

Har ni sett vad jag har gjort? 

Det var inte länge sedan Halises katter sov i tvilling-fåtöljer i mitt studentrum. Dom är döda nu. Allihop.

Här satt jag och stressades och pressades i alldeles för många år. Mats måste ju vara kvar i skolan.
Jag var redan död inuti. Vem är jag nu?
The one that got away with ill gotten gains.
Uh, an unloveable character. 
My evil twin's shedded skin.
The Butchered Bitch.
{___]
Work in progress...
Hengähdystauko!
Eh, répit...
Finska nyheter; snart föds det fler hundvalpar i Finland än människobarn. Just nu är det ungefär lika.
Typ 50 - 60 tusen valpar/barn...per år. 
 Märkligt, eller hur?
  Konstigt och absurt.

Och kolla på naglarna; halvmånarna knappt synliga. Det är ett (brist)sjukdomssymptom.