Du har en hand på din axel

Släpp inte in fler clowner. Dom kommer från dödsriket. Ska jag aldrig bli riktigt glad igen? Jag är inne på min ålders höst, eller sensommar åtminstone. Här i De Obryddas Dal. Jag är full av de possessivaste pronomena, dom vill inte lämna mig ifred. När jag försöker bry mig känns det som när man skolkar från jobbet. Både dåligt samvete o befrielse på samma gång. Jag vet inte vad jag tänker, tro inte annat. Det är mera sanning i anfall än försvar. Det finns bättre finnande än vatten ej rinnande. Konstapeln, jag såg ett djur som plockade morötter med sin långa svans! Morötter med svansen? Vad gjorde hen med dom? Det skulle konstapeln inte tro om jag talte dom!.

Hallå Mörker Del 22:

Jag sitter o skriver till dig igen. Men jag borde inte ge dig uppmärksamhet, för då riskerar jag att du börjar orera igen. Men du är en gammal bekant, en medvandrare på vägen till en ovarsam tillvaro. "And underneath my shirt, my heart hurts!" (Dave Edmunds.)

Har man mycket dåligt att förtränga är det lätt hänt att dom bra sakerna slinker med i hastigheten.

 

Åhå jaja, kamjatej..

 

Skrapade ett skenben igen. Det gjorde ooont.

Ausser sicht, ausser kopf

Jag har knappt styrfart men:

Kanske det ljusnar på andra sidan sundet ändå.

 

Underdödligheten tilltar (fler lever)

'

Det låter ju nästan som om det är ett PROBLEM att det totalt dör färre personer per dag nu, än innan pandemin startade. Underdödligheten tilltar! Varför är inte det positivt?

Man borde säga: Hallå! Fler lever!

(insert big smiley)

Sjung i bedrövelsens mörker.

Ladda om och skriv vidare.

The turnhead blues animation.

En klassiker.

 

Diss just in (chuisle mo chroí)

 

(Hvart tog Kristus vägen?)

The Stagnelius:

Därföre gläd, o vän!

och sjung i bedrövelsens mörker:

Natten är dagens mor,

Kaos är granne med Gud.

You dont need a big army to fight a losing battle, a small one will do. 

Ny månad, nya möjligheter till överlevnader.

Under ytan bubblar förtvivlan, gas och en fet chans.

Och vem vill inte höra om bröderna Surf?

Browsers welcome

The time before and the time again
The way time turns,
   it turns again.
(Vem skrev det? Kan vara Ernest McCoy, you know; the Real One)
No time like the presented one.
Och små problem äro ofta som små barn; di växa och bliva stora. (Och skitjobbiga)
Om man icke i tid kväva dem i sin linda.
 Tell me about it. Solche leute seuche mir.
   Samma gamla, samma gamla.
     Meme vieux, monsieur, tres meme.

The Great Regression Part 1.

   ..hela det här inlägget, ney; hela den är bloggen är en allegori, über alles. En slags alla kategoriers moder. Entonigt klingar den gamla klockan, noch einmal. Und immer etwas, gute leute, immer etwas. 
   Vi är inte ett inverterat ingenting. Åtminstone inte jag. Bara delvis. Mellan benen. Es sagt sich selbst, den das. Observera hu-hu-hur dagarna ser ut i backspegeln. Förkrympta och förvrängda och försvinner snabbare än dom kommer. Eh, more of the former, less of the latter. Så kan man beskriva ett mänskligt liv.
    Åtminstone mitt. Åtminstone sen jag testade positivt för A.U.T.I.S.M. Det var en rättvis dom, och domen själv var straffet som passade brottet. För en gångs skull. 

  Es war ein mal - ein krieg, ein anfang. Ingen som inte lever kan dö. Pieni Mukavuus, den evigheten. Det enda som händer är en inverterad födelse. Here it comes, boys and girls, the Great Regression. To a tee near you.

(Insert music-video "Please don't pass me by")