Vi är inte ett inverterat ingenting. Åtminstone inte jag. Bara delvis. Mellan benen. Es sagt sich selbst, den das. Observera hu-hu-hur dagarna ser ut i backspegeln. Förkrympta och förvrängda och försvinner snabbare än dom kommer. Eh, more of the former, less of the latter. Så kan man beskriva ett mänskligt liv.
Åtminstone mitt. Åtminstone sen jag testade positivt för A.U.T.I.S.M. Det var en rättvis dom, och domen själv var straffet som passade brottet. För en gångs skull.
Es war ein mal - ein krieg, ein anfang. Ingen som inte lever kan dö. Pieni Mukavuus, den evigheten. Det enda som händer är en inverterad födelse. Here it comes, boys and girls, the Great Regression. To a tee near you.
(Insert music-video "Please don't pass me by")
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar