måndag 24 februari 2020

Återståenden

Fjärrstående: Alla jävla alla.
Jag går varje dag till min åtel och gråter och äter. 
Är detta dagen då krypskyttarna ligger där och väntar?
Åtel-mat är äcklig, men hursomhelst bättre än att ligga kvar i bingen utan stress och strid och långsamt svälta ihjäl.
Blärk.
Världen spricker i sömmarna. 

Och vi onanerar aningslöst bort allt motstånd. 
Ungefär som med min gamla bil, Den Svarta Faran; Inför varje nederbörd laddar jag upp den med torra wettex på strategiska ställen för att fånga upp det vatten som sipprar in från ställen jag aldrig lyckas täta. He-he-hela bilen skulle behöva en gigantisk kondom. För här blir inga barn(fynd) gjorda.
Mitt liv är en restvara.
Kom och se; förvåning lyser i mitt ansikte.

Blerk indeedy, buddy.
..


Blerky indeedy II, buddy:
..

Can't believe I/you made it this far down the page.
Kirk Douglas dog nyss, 103 år. O-o-om jag blir 103 är det alldeles för mycket o helt oförtjänt. Allt jag är, är oförtjänt. Allt är ill-gotten-gaines.

Danger, Will Robinson, danger.

torsdag 6 februari 2020

Hmed hmycken hmöda


  Vid varje stor olycka, sjukdomsutbrott, vulkaner, jordbävningar, bränder, upplopp, alarmrapporter, terror, krigshandlingar, gränskonflikter, så undrar jag: Är det så här, är det nu, som jordens undergång för oss människor och för några av oss beroende arter börjar?
  Som i en apokalypsfilm. Det händer lite här, lite där. Enstaka, smått oroande händelser som först verkar som isolerade incidenter utan samband med varandra.  Några få enskilda vetenskapsmän försöker förgäves larma, men ingen vill lyssna. Ingen vill se den stora bilden.

Och till slut är det försent, i eftertankens kranka likblekhet. Permafrostens fångar släpps lösa. Sprider sig över jordklotet, som illasinnade… människor.

Putsar upp och postar inlägg.
And its unhelpably so.

(Some say att jag begått ett hedersbrott  (mot familjen).
Och det är klart att jag har, fler än hen känner till.
Men det värsta begick jag mot mig själv.)


Tips:
Ola Magnell, Vällingklockan, 1977
Kjell Höglund, Briljant, 1972
"Allt som är briljant är inte sant."
"Och det som inte är det får va." 
Med mycken möda o stort besvär.

Hyporapport: min låga kroppstemperatur verkar ha återvänt. Idag mätte jag (och kontrollmätte) 34,2 grader! Tagen cirka 10 minuter efter att jag kommit hem, lagom uppvärmd, efter en 95 minuters rask promenad med stavar. Jag kände mig ju varm, med blossande kinder och så, dock ej svettig, det var ju trots allt nollgradigt. Detta hära var ytterst nedstämmande, jag hade ju börjat hoppas att min jävla ämnesomsättning hoppat igång igen, till normal hastighet. Men jag vill fortfarande hoppas att dagens mätning var en fluke. 

Vinterpudrat reservat idag.
Immer etwas, leute, immer etwas...




söndag 2 februari 2020

Tjugo-tjugo noll-två noll-två


Dagens datum e ju lite magiskt..
Palindromiskt så det förslår
Tvånoll-tvånoll,nolltvå-nolltvå.
20200202
   Nå, vad ska vi nu göra av denna numeriska magi?
    Nä, this cross-country-country is making me... thirsty. 

~
  Som när... Strindberg skickade pengar med barnen till Finland..

   Som när... Reinfeldt o Borg tänkte ut en lösning (privatiseringar och sänkta skatter) och uppfann en verklighetsbeskrivning där lösningen passade.
Verklighetsbeskrivningen vann valet. Men det visade sig att lösningen inte löste verklighetens problem så efter två mandat gav folket upp.
  Sen kom nästa skurkgäng, Sverigedemokraterna, och kopierade principen.
Lösningen först och en verklighetsbeskrivning som passar lösningen sen.
   Uppenbarligen tycker många att de målande beskrivningarna stämmer,
   Man VILL att dom stämmer, för då finns det en tydlig lösning.
Så e de ej.
 Jag städade badrummet o fann en fem-pack nya strumpor , kvar i förpackningen. Dom hade jag glömt bort o nu blev dom som en present från mitt förra själv. Tack jag!
   En av mina psykoanaloger uppmanade mig att hålla kontakten med familjen, sa: ”Vänner o kollegor kommer o går, men familjen består.”

Men ja ba:
-Men alla hatar mig ju. Tycker jag är en egoistisk  självupptagen idiot och jourhavande knäppis. 
-Dom förstår dig inte.
-Det är det dom gör.
-Du är inte egoistisk, bara introvert, det kan ibland vara svårt att se nåt annat. Att se förbi den mur du har byggt upp. Utan att veta det.
-Jag vet inte.
-Allt som byggs upp kan också rivas ner.
-Armerad betong. (Mummel)
-(Ohörbart)
 

Minipjäs: Fragment. 
Mamman: Er har jag fått mina synders skull
Barnen (i kör): Och vi har fått dig för våra synder.

Inkorporera:
"Då tänkte jag i tysthet att det kommer nog en tid.
När jag får ligga kvar i bingen utan stress och strid.
Och allt har sin finess och allt som sker har sin säsong. Men vem kan säja: Jag är fri från allt som hänt en gång. Det ger mig nåt att tänka på o en o annan sång." 
Magnetiska rader från n'Magnell. Men nu får han äntligen ligga kvar i bingen. Han avled strax efter att jag börjat på det här inlägget. Hans hjärta stannade.

Bibeln är Guds Mein Kampf. Koranen är Allahs Mein Kampf. Bibeln/Toran/Koranen är olika versioner av guds Mein Kampf. Särskilt gamla testamentet.
En orgie i självförhärligande, maktfullkomlighet och fördömanden. För att inte tala om koranen o toran.
Jag somnade sen osams med mig själv. Inte bra.
Äschiamig! Men:
Du hast nicht mehr Spaß als Du selbst Dich gemacht.

Sollen können haben wollen...


fredag 31 januari 2020

lördag 18 januari 2020

Some say

(posting-pending; punkt punkt punkt)
Ämnen:
Die Ehrenbrüder rücken vor.

  Åh, ibland stiga tankar på mig, såsom passagerare på buss. Ibland är di stillsamma och tysta och kliva av nästan obemärkt. Ibland är di högljudda och bråkiga och vägra kliva av. Och jag får dras med dem ett tag.

I, robot.
I, the unhelpable culprit.
I den här verklighetsdimensionen är föreställningen om ett ting viktigare än tinget själv. 
Ett okontroversiellt påstående kan tyckas.
Men så har det väl alltid varit. 
Hur skulle det kunna vara annorlunda? 
En apa är en apa om än med en 40 watts hjärna.
Det krävs en superdator på 5000 watt för att slå en supermänniska på 40 watt..
Och kvantmekaniken, hör här; kvantmekaniken som sådan tar obönhörligt död på begreppet "tid". En klen tröst för filosofer. 
Tiden är en social konstruktion. Den faller ju i bitar direkt vid en närmare inspektion. Typ kejsarens nya kläder.
Eh, själv är jag en dilaterande dilletant som fastnat i en loop. (Det har vi väl alla, enligt alla tillgängliga tecken/definitioner)
I väntan på en kalle-kalle-kallelse.
  Positiva tecken på förbättrade ämnesomsättning finns faktiskt. Min kroppstemperatur har stigit något och ligger nu stabilt på 36,4 - 36,8. Nästan normalt.

 

måndag 6 januari 2020

Blärk! Nya fosterlandssånger!


Anders F Rönnblom - Blärk - 2019
En varningsklocka ringer
Den har ringt i 70 år
Någon pekar finger och undrar hur du mår (blärk, blärk)
Gömd bakom fasaden
Var det nån gång nån som stod
Ett möte och ett möte, det var ingen som förstod (blärk, blärk)
Är det inte vackert, är det inte stort?
Är det inte märkligt hur mycket som är ogjort?
Se så många löften som aldrig hunnit blomstra
Slå ut i sak och sanning, det där som går att ta
Jag säger sak och sanning, det där som går att ta på
Tankesmedjor rasar
Kulturen står i brand
Etablissemanget fasar, de famlar hand i hand (blärk, blärk)
Jag undrar hur det låter
När en statsminister gråter
Snålas det det med tårar eller förlåter vi om det låter som blärk, blärk?
Är det inte vackert, är det inte stort?
Är det inte märkligt hur mycket som är ogjort?
Se så många löften som aldrig hunnit blomstra
Slå ut i sak och sanning, det där som går att ta
Jag säger sak och sanning, det där som går att ta på
När drömförrådet sinar
När sagorna tar slut
Tillvaron förtvinar och någon skriker: "Skjut, blärk, skjut, blärk"
Och skådespelet sviktar
Charader skiftar färg
Och publiken får plikta, djupa dalar, höga berg (blärk, blärk)
Det finns miljon saker
Som inte blev som det var tänkt
En flod av dränkta änglar, illvilligt sänkta utav blärk, blärk
Vi skrattade för stunden
Ja, några av oss log
Vad vi inte kunde ana var att nåt inom oss dog (blärk, blärk)

(Anders F Rönnblom, Blärk! 2019)

.....

Åh, en tidsflykting korsar ännu en årsgräns under beskjutning.
Är jag fortfarande i en schrödingerskt obestämd form?  
Is me bluff uncalled for?
These are the postmodern times of an endless rosenkranz of collapsable days. Mitä mina puhun? Moj vittua päiviä.
These are the days of dirty deeds and dirty reads.
Vi har gamla Fet-Mats-partier som ingen känner igen idag. Inte ens den gamla fästmön. Vi har Galen-Mattias Karlsson som pratar som han har förstånd till. No more testical fortitude, and certainly no less. Than this.
Jag mådde bättre av AFR:s nya album Blärk!
En annan framgång: Tog en 3 månaders kur mot sköra, sprickande naglar.
Det hjälpte mot förmodan. Hail Mary, boys.


lördag 4 januari 2020

Nytt år - nytt batteri

  (This inlägg is coming from inside de house.)

Jag blev förkyld eller influerad av influensa den 20 december. Idag, 13 dar senare, är jag ännu ej fult frisk - men ej fult sjuk heller. Bara.... fult ful. Som vanligt. Jag vet inte om det verkligen var vinterns influensa eller inte. Hur skiljer man på en svårare förkylning o en influensa?  Svar: det gör man inte. Symptomen överlappar.
  Jag är ju inte vaccinerad trots att en normalt samhällsansvarig medborgare förväntas vaccinera sig, eh; av hänsyn till andra människor. Men då andra människor mest är skitstövlar, så än sen. Pour moi, som socialfobisk, är vaccineringsproceduren vida mer skrämmande än en simpel o övergående influensa. 
Förra året fick jag ju dock maginfluensa vid samma tid. Diarréer o kräkningar samtidigt var ju ej kul. Dock gick det över snabbt. Och en glömmer raskt bort hur jobbigt det dock var. Nästa år kommer dock samma debatt: Vaccinering eller inte? Troligen inte, va? Eller hur, dock-torn?
   Men året avslutades ändå i sviterna efter årets roligaste händelse. Jag råkade ta på mig morron-rocken upp och ner!  vilket inte är lätt att göra. Avig, ok. Arm i fel ärm, ok. Men upp o ner, nähä! Det var en så absurrrd händelse att jag mitt i min sömndruckna förkylning brast i skratt, inuti all min porslinsensamhet. Där jag sen satt i min egen, frilagda besöksfåtölj och chucklade. Det räddade hela mitt år, kan jag kanske säga. Jag försökte upprepa handlingen men lyckades inte. Prova själv. Det går inte. Men vill en vara gla'; no går'e. 

   Jag fick i alla fall tillfredsställelsen av att mäta upp årets högsta kroppstemperatur, typ 38,4! Tjohoo.  Fast om det nu är så som jag befarar; att hypotyreosen sänker min temperatur, så kanske jag inte fick en så effektiv feber som jag annars skulle ha fått, vilket teoretiskt hade kunnat skynda på läkningen. Utan hypotyreos hade jag kanske haft en temp på över 40. Men jag säger som Torgny Lindgren; "feber; det kan man både ha och mista."
   Och en positiv tanke fick fäste; om det nu var så att det var en svår halsinfektion anno 2017 som slog sig på sköldkörteln och gav mig hypotyreos, så kanske den här nya halsinfektionen kan kicka igång sköldkörteln igen och liksom bota den obotbara hypotyreosen?

   Drömma går ju. Men faktum är att jag inte har uppmätt några låga temperaturer alls sen den 20 december. Alla mätningar har legat över 36 grader.
  Och så gav bilbatteriet upp, vilket hade kunnat bli besvärligt, men bilen startade preciiiiiis, och jag kunde köra till en affär och köpa ett nytt batteri. 

Turliga jag.
  Det är troligen det sista nya bilbatteri jag kommer att köpa här i detta livet, så jag kostade på mig ett Bosch-batteri, med tre års garanti för runt 1200 kr. 
   .
...

2020 01 02, vilket vackert datum! Den andra februari är ett ännu vackrare.

Aja, jag fick även köpa nya H4-lampor, som lyser bra. Och alla tecken tyder på att det var där, på OK-macken, som jag smittades av förkylningen eller influensan. Nu ska jag bara : "- Minä maksan."