Dirty Goggling

 

Note to self:

Men vad är det för mening att fortsätta skriva och bilda, att fortsätta kasta ut saker i den här smutsiga floden, en virtuell vintergatelatrin. Drunknar det här inte i meningslösskiten? Allt är sönderrunkat för länge sen. Är det inte? Men jag säger inte att det här är pärlor för svin, för vilka äro svinen egentligen? Åh, svinen vet mycket väl vilka de äro. Läppstift eller ej. Och nu har di lierat sig med delar av eliten, vilket är otäckt, för då kan verkligen de verkligt sviniga sakerna hända. Men alltså, hallå mörker, gamle vän..
Vi flyter hjälplöst hjärtlöst med i flödet. Flödet är ingen naturlag som vissa säger, vi skapar det själva, måhända omedvetet, men vi är ändå skyldiga hur liten del vi än själva har i det som flödet förstör. Och dem oss skyldiga äro. Avståndet mellan Dunder-Karlsson/Blom och Kling/Klang är mindre än jag tror. Klart mindre.

Honda-mekaniker. Not as happy as it looks. More like desperately lonely as marriage crumbles and dies.  Failed before fullfilment.


Tiden går fort. Rädslan är konstant. Snart väger jag 120 kg. Om jag tappar taget. Som social-fobiker har jag inte rätt att klaga över brist på kontakt. Som vissa andra. Jag vet inte, det här inlägget blev inte alls bra. Rörigt o deprimerande. 

Antimationen blev konstig o lite ryckig o flimrig. Men så är det väl i mitt huvud numera. Döden lurar bakom hörnet, känner jag. Kanske döden för hela det civiliserade samhället. Mobbar med våldskapital står redo att ta över, när samhällsordningen spricker i sömmarna. Och jag tror jag har hjärtproblem, så jag är inte hjärtlös, som vissa väl vill tycka. Mina smalben och fötter känns varmare än magen. Så ska det väl inte vara? Det borde väl vara tvärtom. Det kan vara ett symptom på cirkulationsproblem, tror jag, tra-la-la. Tror jag, tra-la-LAAAA!

Jag undkom covid, men dör i hjärtproblem. Så kan det gå som Kurt Vonnegut skrev i nån bok som jag inte kommer ihåg längre. Och inte nog med det. Det är mycket nu, som Stefan Sauk sa. Du vet; den Stefan Sauk om vilken Lars Noren skrev att han spelade teater stelt som en spänd muskel, hela han, vilket dock hade sina poänger i en viss pjäs.
FOTNOT till själv: Jag ska ta bort animationen från det här inlägget. Det borde kunna göras bättre. Kanske en mp4 istället. Med ljud.