Jaha, och
när förra året tog slut och jag vänt mig om och tittat efter vart det tog vägen,
då fick jag ju bara ett nytt år kastat på mig direkt, i nacken, haha. Vad väntar
nu? Man spanar fram och tillbaka längs händelsehorisonten och kanske tänker att
värre kan det ju inte bli, för fan. Men det kan det kanske visst det. För
vissa.
Igår
ramlade jag på en isfläck och fick mej en rejäl smäll i bakhuvudet och i
armbågarna.
Idag
ramlade jag när jag klev över ett isigt dike i reservatet och sträckte mig i axeln när jag tog emot mig. Bra början på det nya
året. För alla ensamma vänner av vetenskapen..
Eh; min ensamhetsliknande nyårsdags menyyy.
..
..
I live down deep inside my head.
..
And how.
..
Vilket skulle, eh... motbevisas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar