Katastrofen
slog till, tumvärk, magproblem.
Men
skinkan är som godast på Juldagen. Eller annandagen, kanske, när den blivit lite torrare och kärvare.
Det
var isigt, men inte glatt på den ensamma vandringen genom ett nästan tomt
reservat. Jag hittar inte mina välbehövliga broddar, men jag tog mig genom hela
långa prollen på en och halv timme utan att ramla omkull eller skita på mig.
Alltid nåt. När jag nästan var hemma högg det till i vänster tumled, den näst
yttersta. Jag har haft problemet förr. Det beror troligtvis på mitt sätt att
aktivt arbeta med stavarna. Det brukar gå över ganska fort, men den här gången
kanske jag måste avstå från stavgången en period. Jag har plockat fram min
specialhandske som hindrar mig från att använda tummen, även oavsiktligt i drömland
och så.
A minor handicap.
Tomt i skogen, typ:
A minor handicap.
Tomt i skogen, typ:
..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar