Schon wach und nicht weinen?

(AFR)

 E-E-Endlich zu (und auf) hause und noch nicht umgebracht. Sehr gut, das. Selbst auferlegt alles in alles, wie Ich wünsche. Och vad är det som ständigt "flyger sin kos?"  Die Zeit der automatischen Wunder ist vorbei. Alles klaar herr Komissaar, nicht wahr?

Aber:

Bloggen fick besök från Turkmenistan igår, 

Ce pays est assez tres drôle en privé aussi, hihi.

Dans le privé, je suis très drôle!

  

Åh, nej! Jag såg fel på klockan och steg upp redan kl 4. Trodde den var 5. Sen var jag ju vaken och visst kunde jag ha somnat om, men då hade jag riskerat att dels hamna tillbaka i mardrömsland och dels att "försova" mig, till ...ingenting. Och det är alltid så sorgligt. Så jag kissade o åt en lam standard-frukost.  Kaffe och knäckebröö. Och startade dagen sålunda någorlunda . Och sen i tissdass har jag haft en irritation i höger öga. Troligen fick jag nåt skit där när jag låg under bilen o knackade rost under batteriet. I'm too old for this shit. And that. The proverbial Rest and Re-creation of one's... soul. And that.

Men hur ska jag orka, jag olycksfödda slashas? 
Jag, med mina mjukisbyxor och min becknarväska.

A: Self-imposed asshole. What we are never changes.Who we are never stops changing.

 (Antenna-wisdom) 

Charlie Hebdo erdogan satire animation

It wasn't the airplanes

It never is.

 

En kort kall sträcka i spc-jacka.

 

NTS: 

Magen i uppror. Närapå dearre på förmiddan. Jag har nog cancer i magen. Därför har jag gått ner i vikt. Det vore inte mer än rätt. MTP hur många liv jag har gjort sämre. Ingen har berikats av min existens just precis. Nämn en! Aha, se där! Du kan inte komma på en enda! Du heller. Och du känner mig inte ens. Inte ens i biblisk mening.
 Ah naw, it wasn't the airplanes. It was beauty that killed that beast.
 Jag var ute o gick lite i morse. En kort kall sträcka i spc-jacka. Höll inte på att orka hem. Men nu sitter jag här. (Här? visst! Jag sitter ju här!) Här kan ni läsa hur allting e' och hur det står till med både folk och fä. Beviset finns i den proverbiala pandemi-puddingen. Fast det beviset är det inte mycket bevänt med.

...

Kore wa burogu desu ka?

 

Kore wa burogu desu ka?
Det är mer än så kompis, jag skriver inte bara mellan raderna utan också mellan mellanrummen.

 Åh, nej, oktober är redan mer än halvklart! Jag som inte var klar med september än. Det får bli retroaktiviteter.. Kanske kan jag klämma in det sista idag. Eller till... nästa helg. Idag öppnade jag ett nytt paket kaffe (Gran Dia). Det brukar alltid vara en högtidsstund. Och det var det nu också. Men från och med nu är det en smaklig nerförsbacke. Smaken blir svagare o svagare ju längre tiden går. Dunstar sakta bort. Precis som både du och jag. En bör inte öppna paketen. En behöver inte heller, för minnet av smaken finns inprogrammerat för evigt i vår biologiska hårdvara. Problemet är att aktivera minnet. Och, och, och;  harar äter havre och små flickor är livliga, som John Prine skrev i en låt på albumet German Afternoons. Slog det mig. Och en dag i förra veckan var det ingen som dog av covid 19 i Sverige. Det var ju hoppfullt. Men lite senare;  5 dog. Än är det covid kvar, säger mor, än får vi gå med munskydd o flor. Och leva la vida covida. Ansiedado. Med ångest.

.

...Eh,,, DNA från en moderno svensko...

Bönder, ok. Jägare, ok. Men Yamnaya?  Hur svenskt e de, dårå?

Köttfärschen für köttmenschen

 Idag gjorde jag köttfärs. Det blev inte så pjåkigt. Som jag hade trott.

Animationen blev inte heller pjåkig. 

Det regnade inte så pjåkigt idag, ja, det regnar fortfarande nu vid 19-tiden.