2018 08 23 Better safe and sorry
Unsafe and happy (go lucky)
Bu-bu-but I
was safe, but still sorry, anyway.
Äh, whoami
kiddin’?
I’m always
sorry, as it were. And ½.
60/60/24/7/52/12.
Eh, ja, och
rekordförsöket sprack efter åttiofem dagar. Fånit ju, egentligen, allt detta
nördiga mätande, noterande, planerande. Det är väl autisten i mig. Men du, en
måste ju försöka hitta nån liten anledning att fortsätta leva, även om det så
bara är att sätta ett löjligt litet personligt rekord. Och om inte PB så
åtminstone SB. Men fot-uslingen svek mig. Sen var jag orolig i tre dar för att jag
aldrig skulle kunna gå mer. För om det händer, att jag inte kan ta mina dagliga
motionsrundor, då kommer det snabbt att gå utför med mig, inte bara fysiskt.
Så det finns grund för oro.
att det kommer in genom
fönstret:
...'
Men efter tre dars
vila med tillhörande viktuppgång så kunde jag igår ta en lugn promenad med lindad
fotled. Puh. Och sen en till idag. Men nu är jag på dag två igen. Det verkar
som om foten är ok. Och året har etthundratrettioen dagar kvar, så teoretiskt
har jag ju fortfarande chansen till att slå rekordet i år. Men:
”Det enda som blir lättare med åren, är att hålla sig för
skratt”
Kommer ni ihåg vem det var som yttrade de kloka orden? Kommer ni inte ihåg det? Det var ju jag. Det står ju alldeles ovanför. Jag hade den här trasiga t-shirten på mig, det minns jag.
Folk frågar mig, som chef för Birdie Technology, när nästa
film i Pole Warrior Serien ska komma.. Då svarar jag: ”-Det vet jag inte.” Det
är en skojig lek det där.
Och Sanning är ett udda tal. Den politiska situationen är
deprimerande. Ingen vinner, demokratin förlorar. Ihmiset maksavat ja menettävät.
Kyllä kai. Credo.
När en överger sig
själv gör andra det också. Den där är övergiven, den måste vara värdelös. Det
där ligger i soptunnan, där ska en inte rota runt.
Schlechtes stinken, alle sterben.
Inte ens virkade
antimakasser på alla stolarna hjälper mot alla fett-skallarna.
EEEEH, > Jag råkade läsa lite dammig Sartre, som toalettläsning. Det
skulle jag inte ha gjort. Det är deprimerande läsning.. En kan få diarré för mindre.
Typ:
(Men)
Existentialisten som beskriver en feg person säger att denne är ansvarig för
sin feghet. Han är inte sådan därför att han har ett fegt hjärta, en feg lunga
eller en feg hjärna, han har blivit sådan emedan han i och genom sina
handlingar skapat sig, gjort sig feg. Det finns inga fega temperament, det
finns temperament som är nervösa bleksiktiga, som folk brukar säga, eller rikt
utrustade. Men en människa som är bleksiktig är inte i samma mån feg, ty vad
som åstadkommer fegheten är handlingen att avstå eller ge vika; ett temperament
är inte detsamma som en handling, och den fege blir definierad som feg i och
med den handling han utfört. Vad folk dunkelt förnimmer och som inger dem fasa,
det är att den fege, sådan vi framställer honom, själv bär skulden till sin
feghet. Vad folk önskar, det är att man föds feg eller hjältemodig.
Vad existentialisten säger är detta: Den fege gör sig
feg, hjälten gör sig till hjälte, och det finns alltid en möjlighet för den
fege att upphöra med att vara feg och för hjälten att sluta vara hjälte. Vad
som betyder något är det totala engagemanget, och det enskilda fallet eller en
enskild handling, innebär icke något dylikt.
Jean Paul Sartre
Själv är jag ju en ytterst bleksiktig och feg varelse och
har jag själv gjort mig sådan, så är det ju dumt gjort detta och jag är rättvist dömd
att ångra mig för detta resten av livet. It’s a fair cop. Hur tänkte jag där?
2018 08 10 Allt en kan önska sig? Non, mon coupain, men det slog mig igår
att jag egentligen ingenting önskar mig. Jag har lite pengar till översch, men
inga så kallade hål att stoppa dem i. Pas du tout.
Har bostad, bil, tv, stereo, dator, kameras, kläder, tänder, hår, hål, liv.
Är jag alltså lycklig då? Eller bara deprimerad och
resignerad. Jag ha-ha-hankar mig fram, humörmässigt. Hunden skriver, men
skrattar inte. Inte ens hånfullt. Nånstans kanske den här bloggen är hundens
halvhjärtade och ynkligt svaga ylande efter en flock.
Jag ser istället
fram emot att slå ett gammalt rekord. Jag har inte missat en motionsdag sen 24
maj. Det är 76 dagar i sträck. Trots värsta värmeböljan. Fast det är fortfarande
långt till gamla rekordet, som är 116 dagar i sträck. Jag har alltså 40 dagar kvar. Det
känns oöverstigligt långt. Alldeles för mycket för att inte den gamla skröpliga
kroppen ska hinna att fallera sig nånstans. Ja, du ser; en har inte roligare än en
gör sig. Vill en va gla, nog gå’re. Vill en hellre va lessen och tycka synd om
sig själv, nog gå’re, de me.
Fan, inte ens
skadeglädjen lyckas väcka en reaktion i synaps-härvan.
..
Eh, mardrömmar både om fram o forntid. Extra jobbigt ju.
Det är marigt vart jag mig i tiden vänder.
Står min lycka i Guds händer?
Inte mycket.
Och hur vet jag att jag mardrömmer om framtiden? I (mina) drömmar
är ju tidsaxeln minsta sagt inkonsekvent ( sönderknullad.)
Ej heller detta vet jag med säkerhet. Allt är mycket
osäkert. Som du säkert vet. Jag övergav mig själv för länge sen. Nu minns jag
inte varför. Kanske det hände när jag beslöt mig att lämna Shangri La.
Det finns hål i mörkret där det är ännu mörkare.
..
.
.. Anders F Rönnblom
Låt: Det Är För Mörkt I Mörkret
Album: The
Cosmopolitan Cupcake Conspiracy, 2014
Jag mötte en man i en sunkbar,
en sån där mummelman som hade tusen svar
Han sa: "jag må ha losat allt men jag vet vad jag har,
jag har den samlade lösningen, jag har tusen svar"
Jag mötte en kvinna strax där intill,
hon hade klockren diagnos, hon kunde inte stå still
Hon sa: "kan du se vem jag är så ser du vad jag vill"
Jag såg en gigantisk avgrund i hennes ena pupill
Hon sa: "hej, hej - dansa mörkt med mig"
Jag sa: "hej, hej - one two three four, för mörkt för
mig"
Jag mötte ett råskinn i en återvändsgränd,
en notorisk ödla, han var dragen och spänd
Han sa: "ge mig en ängel, ge mig en trend,
nästa gång du ser mig har jag blivit legend"
Jag mötte en donna upptryckt mot en häck,
hon hade byggt sitt liv kring en skönhetsfläck
Hon sa: "vilda vidunder, batonger och bläck,
jag har flugit högre än ett fågelsträck"
Hon sa: "hej, hej - dansa mörkt med mig"
Jag sa: "hej, hej - one two three four, för mörkt för
mig"
Det är för mörkt i mörkret,
det är för mörkt i mörkret,
det är för mörkt för mig
Jag mötte en dealer med tusentals tricks,
han sålde hysteriskt drag i en nutidsmix
Han hade vansinnig glappkäft och svåra ticks
Jag frågade om han trivdes, han sa "nix"
Jag mötte en drottning från ett svart patrask,
hon hade sotad själ och plastmask
Hon sa: "jag är snäppet finare än ett vanligt fnask,
jag vårdar mitt bottenskrap i en sammetsask"
Hon sa: "hej, hej - dansa mörkt med mig"
Jag sa: "hej, hej - one two three four, för mörkt för
mig"
Jag mötte ett krig i en maskerad,
det var en pacifist som hade förlorat ett vad
Han sa: "shit happens, jag är utklädd och glad
trots att jag är måltavla i en kanonad"
Jag mötte en mardröm strax där bredvid,
hon hade flammor kring munnen, hon var rent schizoid
Hon sa: "jag må vara utklädd till nåt från en annan
tid,
men jag är ett hot mot mänskligheten om jag tar strid"
Hon sa: "hej, hej - dansa mörkt med mig"
Jag sa: "hej, hej - one two three four, för mörkt för
mig"
Ja, och jag
parkerade i en liten sänka, knappt synlig, innan skyfallet. Och när jag kom tillbaka stod bilen i en liten sjö, med vatten upp till trösklarna. Hade jag inte varit så fåfäng och sänkt bilen
för att den skulle se lite tuffare ut, så hade jag kanske sluppit att få in en
massa smutsvatten på golvet. Och nu luktar det ju unket i min tuffa bil. E-e-en
kommer ju att tänka på det gamla tyska ordspråket ”Schlechtes stinken, alle
sterben”, och så kanske det blir, jag vet inte. Jag har svampat bort det ytliga
skitvattnet och väntar nu på att golvmattan ska torka ut, vilket verkar ta sin
lilla tid. Och tiden är en fjärt i
stormen, som jag brukar säga. Fast jag brukar också pekpinna andra när dom
citerar sig själva. Jag har smärtsamt fått erfara att det är höjden av
förmätenhet att citera sig själv i tron att det stärker ens egna argument. So;
Chairman says: ”Members of the Interest-club, take notes!”
Ulf Lundell, den gamle grävlingen, sjunger i
låten ”Sommarens vattenspridare”, på det gediiigna albumet ”Skisser”, att ’orden aldrig är sanningen, orden gör så gott
dom kan’.
Han är inte slut som
artist, men de e väl ja. Kanske är jag bara plågad av den obevekliga värmen,
dygn efter dygn. Plågad av att behöva bajsa flera gånger om dagen. Förr i
världen räckte det med en gång. Åh, jag visste inte hur bra jag hade det! Ljuva
ungdomstid. Ljuva ämnesomsättning. I natt var jag till och med nära att spy, men jag kämpade ner det.
Jag är trots allt en trotsig krigare, en Pole Warrior. Som jag nu dokumenterat
i skymundan på den här bloggen i en föga besökt del av cyberrymden.
Och jag sa till mig själv häromdagen: ”Save my soul”. Det är vad SMS betyder på litteraturska. Det kanske var Greven, Plast och jag som satt och spånade och spanade. Vi sitter ibland och ritar, och pratar om skitar, som åker på nitar.
... ...(Min bästa tv-ripp hittills, tack vare Nikon KeyMission 80)
...
Save the
planet, one child at a time, ain’t that a bitch. Eller är det bara ett ponzi-projekt? Är hela existensen blott ett
gigantiskt mikroskopiskt ponzi-projekt? Förlorarna måste alltid vara sååå mycket
färre än vinnarna.
Som jag brukar säga.
Mitt träd faller i skogen. Oerhört.
..
...
..
....
SMS. Orden gör så
gott dom kan.TXT, usw.
.
Oh Cherokee-driver, wherefore art thou? Brexit-bild. En brittisk flykting? En yttring av en Fermi-paradox? En erinring av en avförding. Nämligen jag.
