Diebus horribilis
söndag 28 december 2025
onsdag 24 december 2025
Är det redan jul igen, kumpel. oui. mais avec larmes.
insert text 74 (mekaniken, den som kom. Och den gick.)
film (främlingfienden som väntar på tåget)
Utsikt från vintergatans utkant
Schau mich bitte nicht so an, kumpel mein.
Dis is me, on di tiivii, on di diklofenak.
If heartaches were commercials we'd all be on tv.
Det började som en skakning på nedre däck.
Och jag förnekar inte att jag inte var en ängel. Då.
And if tooth-aches were commercials, then all of us,
plus the kitchen zink, would be so full of crap.
Insert Lumpy gravy intro. (film "Sin and dance")
Vinn lite, förlora lite. Men förråd mig icke. Ty jag är en blindgångare.
Avec les mieux. Jag ber om benådning, för jag lovade dig väl aldrig en rosenträdgård, gjorde jag det. Min x-spouse hävdar detta, men jag avfärdar det som snick-snack.
Det finns kanske en belöning på mitt huvud. Därute. Där X markerar stället.
Note to self.
tisdag 9 december 2025
Visit-statistiken (börjar se puts-lustig ut)
^
Är pärleporten öppen redan..
O vari ligga det putslustiga i denna statistik..
Den ligga icke i betraktarens öga, om någon nu skulle tro det.
Det putslustiga ligga enbart i mitt eget enda kisande öga.*
Samtidigt som jag putsar mina, typ, "glasögon" . Som kanske döljer mer än
dom avslöjar.
Jag menar; allt det här, o lite till, är glimtar av den meningslöshet som präglar själva människans överdrivna o kort-kort-synta autodidaktiska narrativ. På flera sätt än ett. Vi är hemska flockdjur, var o en av oss, samtidigt som vi fåfängt hyllar den lilla individualism som finns. Motsättning, det, på samma sätt som oxymoron förhåller sig till oxikodon. Fångar i fåfängelset liksom. Vi tror att det som glimmar i mellanrummen är ljuset/upplysningen som sipprar in. Det kanske istället är vårt internaliserade ljus som sipprar ut i tomhetens rymd. Ohjälpligt. Rakt ut i den mörka materians helvete. Typ kamera obskyra.
måndag 8 december 2025
tisdag 2 december 2025
Det pur-svenska sättet.
.. O det hände sig på den här tiden, att min internet-anslutning slutade fungera. För en månad sen. Kanske var det en nyttig påminnelse om något som ej är uppenbart. Ej ens för mig. Nog för att det alltid är nyttigt att reflektera över vad en lägger en massa tid på, och varför, men i alla fall, det kom lite plötsligt, typ cold turkey. Dock; efter ett dygn var jag ansluten till skiten igen. (ett nytt modem gjorde susen). Men jag drabbades av en slags hopplöshet. O ifrågasatte alla mina göranden o låtanden. Min gamla fiende o vän, Apatia, kom på besök o ville sen inte gå, den apan, när jag tyckte att vi hade pratat klart. (För den här gången.) Ja, inte så mycket "pratat", som upprepat gamla fraser om o om igen, som i en tråkig tennismatch. Jag försökte tänka något nytt o friskt, men du vet, copain; Detta sållas oftast bort i filtret såsom varande opassande o galet. Jag kan inte tänka utanför den Schrödingerska lådan, kan jag. Kanske är det min lilla trygghet att jag både är levande o död samtidigt, så länge ingen tittar efter. Vilket ingen gör. O inte har gjort på en herrans massa år. Men som ofta: Själv är bäste dräng. Om den drängen vore mer lojal o arbetsam, skulle det vara bra. Jag har inte hjärta att ge drängen sparken heller. Drängen o jag är en dynamisk duo, som tillsammans har uträttat smärre underverk. Beviset ligger i denna hära puddingen, som kallas blogg. I våningen ovanför kanske Gud bor. Men han är hörselskadad o hör ej bön numera. I våningen under bor Långa Farbrorn. Vad hans problem är, vill jag inte säga. För jag hörde att han sagt positiva saker om mig. Bakom min rygg. På det pur-svenska sättet. I guds grannskap.
Men du vet; It's all just stuff and fluff. And huff and puff. And some evil and pee-will amidst all our christmas woes. Hur hamnade vi här, på detta sluttande plan rakt ner i fascist-mörkret. Medlöparnas tyranni.
Men det medlöparna inte vet ännu, är att dom redan nu äro utsedda till syndabockarna i det här dramat. Av dom riktiga skurkarna, i lönndom.
Dom som redan har börjat två sina händer från ansvaret.
söndag 9 november 2025
Mätning av trepolig vevaxel-hall-givare.
Mätning av trepolig vevaxel-hallgivare:
1. Ta om möjligt reda på vilken av de tre kablarna som är den externa strömförsörjningen. Går det inte att avgöra är det möjligt att utföra operationen i punkt 3 och 4 för samtliga tre kablar.
2. Ställ in multimetern på likspänning (DC) och anslut den svarta mätproben till någon jordpunkt på bilen, exempelvis någon punkt på karossen.
3. Slå till tändningen på bilen utan att starta motorn. Anslut den andra mätproben på multimetern till kabeln för den externa strömförsörjningen. Uppmätt spänning bör vara ca 12 V för att utesluta att felet inte är relaterat till strömförsörjningen fram till givaren (batteri, kablage eller kontakter).
4. Anslut nu istället mätproben på multimetern till givarens signalkabel. Starta bilen (eller låt startmotorn gå runt). Multimetern bör nu visa en spänning som växlar mellan 0 V och givarens signalspänning som vanligtvis är 5 V. En spänning som inte växlar eller en väldigt låg växlande spänning indikerar en defekt kamaxelgivare. Observera att denna punkt måste göras med kontakten till givaren inkopplad så att denna har en separat strömförsörjning.




