lördag 11 oktober 2025

There's someone in my bed

 


There's someone in my bed and it's not me. Is it, baby...
























  Vin, honungsrostade nötter, bounty. Förmiddagssolen skiner in på det. Dinner, that. Pas mal. Pas bon. Tres vieux.
   There is someone in me head. Is that me. Where have I been all me life. Sifting thru de rubble. Is dat u... u alter ego, u. Or u; old ego, coming back from the living. The prerequisit-it-it-it living. Ibland fastnar jag i mina sätt. Ingen märker skillnaden mellan mina sätt o mitt verkliga jag. Är det synd eller tur för både dig o mig samtidigt punkt punkt punkt.
   Post notae: Jag läser ovanstående stycke i efterhand o undrar vad jag menade. Ibland blir det så. Det är som om jag läser något som skrivits av någon annan. Något annat själv. Äh, än mig. Har vi ett problem. Eller är det bara utflykter i semantiken. Tja, jag menar som så här att om man tar alla (mina) semantiska utflykter o lägger dem i en enda lång rad, så skulle man väl komma ... sanningen närmast. Men aldrig så nära att di växer ihop till en enda enhet. Typ mänskligheten. Efter det blir allt suddigt. Suddigare. Som min persona, där som den stiger frem.