Just som jag hade läst klart P O Enquists "Ett annat liv" så kom beskedet om hans död. Visserligen 85 bast, men nog kändes det som om han hade mycket kvar att skriva när han rycktes bort från skrivbordet.
I min lilla exklusiva litteratur-grupp, The Pieni Mukavuus Academy, brukar vi (på vårt så skämtsamma sätt) referera till P O Enquist som "Poängkvisten" eftersom han gör bra poänger..
Själv har jag redan gjort det lilla av värde som jag var menad att kunna göra. No less and certainly no more.
Efter mig blir det inget hål i...verkligheten.
Mö-mö-mörkret slukar upp mig som ett gruskorn som faller i havet.
Efter mig blir det inget hål i...verkligheten.
Mö-mö-mörkret slukar upp mig som ett gruskorn som faller i havet.
Avhandling:
Vid varje given tidpunkt är jag bara cirka 7 mirta från döden. De e lite obekvämt nära. Det.
Men å andra sidan; Vem av oss är inte bara ett kort-kort ögonblick ifrån ett oturligt fall på huvudet och döden.
Avslutning:
Man kan tro att det är digerdöden…
Nu skriker företagen efter skattepengar.
Nyss skrek man sig blå av för höga skatter.
Hög skatt= staten kan ha penga-buffert.
Låg skatt= du får klara dig själv i kris. Och företag som inte
lönar sig ska ju inte hållas under armarna av skattebetalarna. Nä, fri konkurrens håller näringslivet friskt, dåliga företag
försvinner.
Bra företag växer. Bra människor frodas. Dåliga människor
svälter ihjäl. Eller skjuter varandra.
Eh, dags för plan-ekonomi...
Hello
Darwin my old friend, I’ve come to talk with you again.
But you saw me coming, did you not, knitwit?
To every
’flu turn turn turn, there is a season.
And a time
to every purpose, under heaven
A time to
be born, a time to die
A time to
plant, a time to reap
A time to
kill, a time to heal
A time to
laugh, a time to weep
(Pete
Seeger?)
(Say kids, what time is it now? It's Howdy-Doody-Time!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar