Obetslade djupsinnigheter, del 2

If there is a god.
It knows how sorry I am.
Favoritklipp i välförtjänt repris:

(Missing)

Åh, mina favoritkaffekoppar från DDR håller på att ta slut! En epok går i graven... Jag köpte sex stycken på 70-talet och igår gick den näst sista sönder. Jag hade sex förut – nu har jag det inte. Så att säga.
Dishwashersafe, in spite of.

Kanske är min egen livslängd magiskt kopplade till dessa koppar. När den sista koppen går sönder så dör jag. Allt faller sönder. Koppar, samhället, världen, jag själv. Endast en sak är constant. Ensamheten.
Dagens promenad var tung. Men jag hade i alla fall tur. Det var, som jag brukar säga, en utflykt i dess värre. Jag bar stavarna med mig, utan att stava.
Detta orkade jag ej, denna dagur.
..

.
.

..mutta nytt: