Knausgård och Carlsson

  Eh, de må mej väl va fö-låtet att göra reklam för en amerikansk komedi-serie. Brooklyn 99.

Ett av de få program idag som kan ge mig LOLA  (Laughing out loud alone).

MMV  (Mot min vilja)

...

....

 Här en (del av en) superscen där två svenska detektiver besöker polisstationen. Här drivs det hej-vilt med amerikanska stereotyper om svenskar, och svenska stereotyper om andra folk (amerikaner och danskar). Suveränt roligt, om en inte är dansk förstås. ”Danish is a garbage-language for garbage-people!”. Men kanske har danskar generellt sett mest humor i skandinavien. Och finnar mest allvar. Och samer mest renar.

  Och att det ligger intelligens bakom skämten förstår man ju när en av svenskarna heter Knausgård. (Knausgård är ju en norsk författare som orsakade visst rabalder i Sverige när han, bland annat, gick till angrepp mot ”svensk mentalitet”, eller hur en nu ska uttrycka det, i sin låååånga romansvit "Min Kamp".)
(Eller Karl-Ove Knasboll som vi int-lekt-ella svenskar så skämtsamt brukar kalla honom.) 

  Visst, vasst, det, sörru. En kan skära halsen av sig om en inte ser upp där.

::..

  Här kommer sista delen i min serie om religion o döden. The statement is already made, but:

Jag tyckte att jag fick till en snygg toning mellan di två klippen. Alltid nåt.
(Det är nog mest för att jag vill skryta med den lyckade toningen som jag postar klippet.)

::

Ännu en hälsning från Niqab Lilltroll: 

Mossad-Mossad alla mänskobarn!
Jag vill ju inte se Döden promenera omkring på gatorna och skrämma folk och små barn. Jag vill se regnbågens alla färger.

För: 

En liten tid, vi leva här, med mycken möda o stort besvär.

..

Låt oss lustiga vara, please.

Let’s tickle the hell out of that funny bone that most of us are blessed with.