Onaninstruktioner Del 5

 Jag repade äntligen nog mod för att gå till tandläkaren för att få min trasiga tand fixad. En plomb lossnade för ett år sen och jag har levt med tuggproblem och smärta och ilningar sen dess dårå. Bara för att det är lättare att stå ut med tandproblemen än med ångesten inför att utsätta mig för den extremt invasiva fasan över att en vilt främmande människa skulle trycka in sina händer i min mun. Min förra tandläkare var visserligen den bästa jag hitintills hatt, men hon slutade förstås. Min nya tandläkare heter Sebastian och jag föreställde mig en bastant sebastiant med jättestora händer som skulle slita i mina mungipor så att dom sprack. Typ jokern. Men det visade sig vara en ung spinkig sparris med små nätta, flinka fingrar.

  Alldeles för ung och jag tänkte att; Herregud jag har ju underbyxor som är äldre än min tandläkare! Men det sa jag inte högt.
  Jag var ju rädd att han skulle vilja dra ut tanden såsom varande värdelös och döende, (som jag) men han gick med på att ge den gamla tanden (och tanten) en sista chans. Han gjorde i alla fall ett snyggt jobb med minimal smärta för undertecknad. Och aldrig har jag fått en bedövning så smärtfritt injicerad. Och aldrig har jag hämtat mig så snabbt efter en sån pärs.
Immer etwas. 
Kom och se, förvåning lyser i mitt ansikte.

  Efter de här tröttsamma talmansturerna i 4 månader är väl vi alla så himla trötta på allt regeringssnack. Låt dom nu bara fortsätta regera, eller bara administrera landet så länge, så inriktar vi oss på nästa val.

 Ska vi nu fortsätta att plågas med rapporteringar om förhandlingar och svek, och hela tiden nya opionionsundersökningar om vem som har lägst förtroende av partiledarna etc etc etc.

  Alla dessa opinionsundersökningar cementerar nog bara politiker-missnöjet, och gör att folk blir dystrare och argare än vad vi egentligen har anledning att vara. Läget är ganska gott. På det hela taget, förutom på klimatfronten och på demokrati-fronten. (Och förstås på min personliga front.)

  Men vi verkar gå in i en kallare period. Det tycker jag om. Det verkar bero att polarvirveln över nordpolen har brutits upp från en stark till två svaga, vilket får till följd att den kalla luften över nordpolen inte sugs upp i övre stratosfären lika mycket som normalt och därmed kan kalluften rinna söderut. Det här väderläget kan stabilisera sig och ge en väldigt lång och kall vinter här uppe i norra Skandinavien, global uppvärmning till paradoxal trots. Inte mig emot.

...

Vinterpanorama i reservatet