Eh, äntligen lördag. My grandeur is diluted : ok.
Tog trots allt en sväng i reservatet. Det var mulet och lite mörkt. Det blir ju lite dunklare för varje dag, både externt och internt. En får försöka ta vara på dagarna. Ta tag i timmarna liksom.
För om det här nu visar sig vara min sista sommar är det ju lite sorgligt att jag inte varit riktigt frisk sen i våras. Jag hade ju den där långvariga lågintensiva halsflussen och på den kom en häftig kräksjuka. När jag tillfrisknade från kräksjukan verkade först halsflussen försvinna åsse. Men nu flussjäveln kommit tillbaka. Lite halvjobbigt, men det är väl bara att finna sig i den irriterade halsen och sväljsvårigheterna. Tydligen är det inget att göra nåt åt. Och så länge som jag kan svälja maten är det synd att klaga. Det är en värdslig sak.
(Sorgligt, men inte lika sorgligt som resten av mitt liv. Men passande, nånstans.)
Tog trots allt en sväng i reservatet. Det var mulet och lite mörkt. Det blir ju lite dunklare för varje dag, både externt och internt. En får försöka ta vara på dagarna. Ta tag i timmarna liksom.
För om det här nu visar sig vara min sista sommar är det ju lite sorgligt att jag inte varit riktigt frisk sen i våras. Jag hade ju den där långvariga lågintensiva halsflussen och på den kom en häftig kräksjuka. När jag tillfrisknade från kräksjukan verkade först halsflussen försvinna åsse. Men nu flussjäveln kommit tillbaka. Lite halvjobbigt, men det är väl bara att finna sig i den irriterade halsen och sväljsvårigheterna. Tydligen är det inget att göra nåt åt. Och så länge som jag kan svälja maten är det synd att klaga. Det är en värdslig sak.
(Sorgligt, men inte lika sorgligt som resten av mitt liv. Men passande, nånstans.)
***
Men veckans fasta avklarades med glans, typ back in business. Magen hälsar och tackar. Jag är min egen frère capable.
Igår hade jag som en jobbig dag dårå. Det var dags för veckohandling
och rustningen jag måste krångla på mig blir aldrig lättare. Men skyddet
funkade ju, jag kom hem utan en skråma. (Behövde inte ens gå på skrå)
Sen när jag kom hem lagade jag mat och delade upp i enkla frys-portioner. Hushållning (med resurserna)
Typ så här:
Isterbandsfärs och potatismos med smör och fetmjölk. Inte särskilt gott, men det duger som bukfylla. Proteiner o
fett. Hujeda mig.
****
Nu förtiden har jag fastnat i patiensträsket lite grann.
Men vad gör man? Man kan ju inte bara läsa Lars Norén hela dagarna.
****
Nu förtiden har jag fastnat i patiensträsket lite grann.
Men vad gör man? Man kan ju inte bara läsa Lars Norén hela dagarna.
Patiensläggning är en metafor för livet.
Du har inga fler möjliga drag. Vad vill du göra nu?
***************************
**///~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar