och var skulle nöten vara om inte i ett nötskal. frågade jag mig oskrivet i det förra eller förr-förra inlägget. Är jag nöten i nötskalet. Frågar jag mig rakt ut. Och blir mig som vanligt svaret skyldig. Det vore logiskt om jag vore ett nötskal. Över en torr, stenhård gammal nöt. Kan jag knäcka mig själv med min egna tänder och visa upp mig själv, såsom jag blir i detta knäckande ögonblick.
Ola Magnell, Vällingklockan, 1977:
När bängen var på stridshumör och Eddie åkte fast
Och skölden var en skinnpaj och man var tie bast
När det var häftig kärlek vid ett första ögonkast
Och torsk att ta ett handbloss och skolka efter rast
Då tänkte man i tysthet att det kommer nog en tid
När man får ligga kvar i bingen utan stress och strid
Och allt har sin finess och allt som sker har sin säsong
Men vem kan säga: "Jag är fri från allt som hänt en gång."
Det ger mig nåt att tänka på och en o annan sång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar