.
Och Putin börjar alltmer likna scandiamannen eller Robert Gustavssons version av densamme. Covid börjar alltmer likna den hemska mördaren/monstret som verkar besegrat flera gånger i filmen, men alltid kommer tillbaka på ett övernaturligt sätt, ännu hemskare än förut. För om en film blir succe vill produktionsbolaget ha möjlighet att att använda monstret i en uppföljare. Och sen en uppföljare på uppföljaren. Men min solida solitäritet är osund i sin osynlighet. Aber bitter bin Ich nicht. Noch nicht, jedemfalls. Men ibland äter jag ofta mellanmål mellan mellanmålen. as it were. Poor everybody...and me.
..
Den här sången ger mig rysningar. Det är så vackert.
(Jan Hammarlund: Jag vill leva i Europa. 1981)
Och stackars Ukrainarna som ju bara vill leva och skratta och älska i Europa. Men Putins befolkning minskar, därför vill han ha Ukraina, som påfyllning. Hans egna ryssar är så deppiga inför Rysslands trista framtid att dom slutar föda barn. Eller också, när det gäller välutbildade personer t.ex., emigrerar till friheten i USA o väst-Europa. Putins rike ska växa, både i befolkning o till ytan, men vem vill bo där?
Poor everybody in Russia, typ.
Poor everybody, indeeeeeeed.
Feared by the bad.
Loved by the good.
Robin Hood!
Nä Compadres.
Mot Sherwood-skogen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar