2017 08 14.
Beobachten banditen schlagt zu.
Beobachten banditen schlagt zu.
Försöker mota bort herr Hashimotoo.
**
**
Från en gigantisk enbärsbuske plockade jag mödosamt, men envetet, ihop 30 gram enbär för att använda till enbärsbröd. När jag kommit hem sköljde jag noggrant bären i ett vitt durkslag och ställde ut på balkongen för att di skulle torka i solen. Men så började det blåsa och alla bären spilldes ut och blåste bort. Så kan det gå. Med ambitioner.
***
Av rädsla för inbrott och vandalisering tog jag upp min gamla sentimentalt sparade yxa från källarförrådet till lägenheten och gjorde en installation av den tillsammans med en halvplanka vackert grånat trä. Den moderna yxan med skaft av gummiklädd glasfiber kontrasterar semi-effektfullt mot det gamla träet.
Från en gigantisk enbärsbuske plockade jag mödosamt, men envetet, ihop 30 gram enbär för att använda till enbärsbröd. När jag kommit hem sköljde jag noggrant bären i ett vitt durkslag och ställde ut på balkongen för att di skulle torka i solen. Men så började det blåsa och alla bären spilldes ut och blåste bort. Så kan det gå. Med ambitioner.
***
Av rädsla för inbrott och vandalisering tog jag upp min gamla sentimentalt sparade yxa från källarförrådet till lägenheten och gjorde en installation av den tillsammans med en halvplanka vackert grånat trä. Den moderna yxan med skaft av gummiklädd glasfiber kontrasterar semi-effektfullt mot det gamla träet.
Detta kunde jag insiktsfullt
kontrastera.
Denna väl använda yxa kommer jag aldrig att behöva igen, så jag kunde lika väl hänga upp den på väggen och minnas mina vedhuggar-strapatser. Och den gången jag högg mig i handen och fick skynda mig till akuten i min svarta turbobil, körande med en hand liksom.
Och den gången jag högg ner töjahäcken och högg för mycket så att den dog och jag fick gräva upp rötterna och plana ut marken och det blev vackert och ljust och en nästan omärklig övergång mellan min gräsmatta och bondens veteåker.
Denna väl använda yxa kommer jag aldrig att behöva igen, så jag kunde lika väl hänga upp den på väggen och minnas mina vedhuggar-strapatser. Och den gången jag högg mig i handen och fick skynda mig till akuten i min svarta turbobil, körande med en hand liksom.
Och den gången jag högg ner töjahäcken och högg för mycket så att den dog och jag fick gräva upp rötterna och plana ut marken och det blev vackert och ljust och en nästan omärklig övergång mellan min gräsmatta och bondens veteåker.
Clawing my way back to keyboard.
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar